Mycket har hänt inom området kemiska vapen (C-vapen) under det decennium som gått sedan första upplagan av denna skrift gavs ut i november 1981. I dag är antalet länder med c-vapenkapacitet mer än fördubblat och hotet har nu blivit mer komplext och svårbedömt. I Sverige tonades skyddet mot c-stridsmedel ned under 1970-talet, kanske mer än vad statsmakterna avsett. Detta uppmärksammades i 1982 års försvarsbeslut. Man angav här riktlinjer för en balanserad c-skyddsnivå genom uttalande av typ: "En rimlig ambitionsnivå beträffande skydd mot denna typ av angrepp bör vara att hindra att en angripare vinner stora militära fördelar genom att utnyttja kemiska stridsmedel". Denna grundsyn har varit vägledande för totalförsvarets anskaffnings,- utbildnings och organisationsarbete, vilket bl a lett till anskaffning av skyddsmasker och barnskydd till hela befolkningen. Ur innehållet: hotbild, militär användning av kemiska stridsmedel, kemiska vapensystem, kemiska vapen i vår omvärld, internationella uppdrag, terrorism och kriminalitet, miljöeffekter, aktuella kemiska stridsmedel (som nervgaser, senapsgaser, cyanväte, tårgaser, arsiner, psykokemiska stridsmedel, hercibider, toxiner), kemikalieolyckor, utspridning och utbredning, skydd, indikering och sanering mm.