Sammanfattning. Den 6 mars 1991 inträffade en brand i Tyresö Centrum, som sedan 1967 varit ett lokalt köp- och servicecentrum. Genom en om- och tillbyggnad 1989 skapades en centrumanläggning under tak där befintliga butiker och servicefunktioner till stor del fanns kvar, samt att en del nyetablering tillkom. Anläggningen har tolv huskroppar, som är intill- eller sammanbyggda. Entréerna till butikerna ligger mot en överbyggd gågata. Branden började i en städskrubb i en radiobutik. Personalens släckförsök misslyckades. Röken spred sig till gågatan och till ett torg, även detta inglasat. Brandventilatorerna fungerade ej som tänkt. Rök spred sig även via ett tilluftsaggregat så att nödutrymningsvägen spärrades, samtidigt som ordinarie utrymningsvägen var rökfylld. Räddningstjänsten larmades i ett tidigt skede, men trots detta var branden ej under kontroll förrän efter fyra timmar. Egendomsskadorna blev omfattande. Vid utrymning från en butik förelåg risk för liv och säkerhet. De brandtekniska förhållandena i Tyresö Centrum var otillfredsställande främst i följande avseenden: Dimensioneringen av brandventilationsluckorna hade skett utan tillräckligt beaktande av i vilken utsträckning röken skulle komma att kylas ned genom inblandning av omgivande luft. Manövertablån till brandventilatorerna var svår att avläsa. Den automatiska vattensprinkleranläggningen var utförd som en delskyddsanläggning och saknade såväl ridåsprinkler som stoppsprinkler, trots att sprinkler påfordrats av räddningschefen. Den automatiska brandalarmanläggningen var urkopplad inom det drabbade området, trots att larm skulle finnas så länge sprinkler saknades. Larm från sprinkleranläggningen överfördes icke till räddningstjänstens larmcentral. Orienteringsritningar för brandalarmanläggningen var inaktuella, och Väktarna hade ej fått instruktioner angående de särskilda bevakningsinsatser som räddningschefen givit direktiv om med anledning av pågående byggnadsarbeten. Vidare hade räddningschefen ej kontrollerat, att av honom påfordrade åtgärder kom till utförande beträffande sprinkler och brandlarm. Byggnadsnämnden genom räddningschefen granskade ej dimensioneringen av brandventilationen. Bygglov meddelades trots väsentliga brister i dokumentationen angående befintliga byggnaders motståndsförmåga mot brand och angående avsedda brandskyddsinstallationer. Räddningschefen hade ej dokumenterat och ej heller informerat byggnadsnämnden om de brister i brandskyddet som han uppmärksammat under ombyggnadstiden. De brandtekniska installationerna hade inte besiktigats på ett regelmässigt sätt, och utrymningen gjordes i ett sent läge. Räddningsinsatserna genomfördes i övrigt väl och samordningen var god på skadeplatsen, dock kontrollerade räddningsledaren ej om den automatiska brandventilationen hade trätt i funktion. Ovanstående anförda brister har utmynnat i åtta rekommendationer från Räddningsverket och Boverket.