Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Medicinska motmedel vid förgiftning orsakad av kemiska stridsmedel : Omvärldsanalys av klinisk användning, aktuell forskning och utveckling
Författare
Thors Lina, Wigenstam Elisabeth, Bucht Anders
Utgivare
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Utgivningsår
2022
Kemiska stridsmedel är ämnen som används som vapen för att döda eller skada och därmed fördröja eller förhindra motståndare. Att utveckla, producera, lagra och använda kemiska vapen är förbjudet enligt kemvapenkonventionen (Chemical Weapons Convention, CWC) som bevakas av Organisationen för förbud mot kemiska vapen (Organization for the Prohibition of Chemical Weapons, OPCW). Trots förbudet att använda kemiska stridsmedel har aktuella händelser där kemiska vapen används lett till ett ökat fokus för medicinsk beredskap vid sådana exponeringar. Denna rapport är en omvärldsanalys av godkända läkemedel samt pågående forskning och utveckling inom området. Syftet är att ge en aktuell bild av hur den medicinska behandlingen vid förgiftningar orsakade av kemiska stridsmedel (nervgaser, opioider, senapsgas och retande gaser) ser ut i dagsläget samt att utgöra ett vetenskapligt underlag för framtida utveckling av förbättrat medicinskt omhändertagande. Litteraturgenomgången gav följande slutsatser: ? Motmedelsforskning för nervgasförgiftningar är fortsatt högt prioriterad vid försvarsforskningsinstitut. Standardbehandlingen med atropin, ett oxim och diazepam är under omprövning och kan kompletteras med effektivare och mer snabbverkande läkemedel. Därtill undersöks alternativa administreringssätt och ytterligare läkemedelskombinationer som tillägg till standardbehandling. ? Opioider har under senare år fått ett ökat forskningsfokus på grund av förekomsten av förgiftningar orsakade av högpotenta substanser i missbrukssammanhang och ökat intresse från försvarsforskningsinstitut. Nya behandlingsalternativ med högre naloxondos och den långtidsverkande opioidantagonisten nalmefen har därför etablerats i USA. ? Specifika antidoter mot senapsgaser och retande gaser saknas och nuvarande behandling inriktas därför mot att lindra den akuta lungskada som uppkommer vid inandning. Den kliniska evidensen för optimal behandling behöver stärkas genom att utföra kontrollerade studier i försöksdjur med andningssystem som liknar människans och genom att följa de kliniska behandlingsstudier som genomförs för akuta lungskador med annan etiologi. Rapporten diskuterar även profylaktisk behandling mot opioider och organiska fosforföreningar (nervgaser), barriärkrämer för ökat skydd vid hudexponering samt behandling av allvarliga hudskador vid senapsgasexponering.