I denna rapport har införandet av visselblåsardirektivet med dess visselblåsarfunktioner i svenska kommuner och regioner kartlagt. Kartläggningen visar att endast en liten andel av dessa organisationer hade infört visselblåsarfunktioner hösten 2020. Kartläggningen visar också att organisationer gjort olika val när det gäller utformningen av sina visselblåsarfunktioner, exempelvis när det gäller vem som kan använda dem, vad som kan anmälas, och hur anmälan, mottagande och utredning sker. Genom ett antal fallstudier kan man också se att de olika valen att utforma visselblåsarfunktioner ger upphov till olika typer av informationssäkerhetsutmaningar exempelvis att garantera visselblåsarens anonymitet, säkerhet i informationssystemen som hanterar missförhållanden mm. Rapporten bidrar med en överblick över införandet av visselblåsarfunktioner i kommuner, regioner och i viss mån andra myndigheter. Vidare ger den en rad exempel på praktiska, informationssäkerhetsmässiga och etiska frågeställningar för vidare diskussion inom olika organisationer. Denna rapport redovisar resultat från en av delstudierna inom forskningsprojektet Informationssäkerhetskultur i praktiken (ISKIP) och sträcker sig över perioden 2019-2023. Delstudien Problematik inom visselblåsning: transparens och personlig integritet behandlar specifikt frågor om visselblåsning.