MSB ska enligt uppdrag från regeringen redovisa en uppföljning av de åtgärder som berörda myndigheter, kommuner, landsting, och frivilliga försvarsorganisationer har vidtagit under 2015 och som finansierats av anslag 2:4 Krisberedskap. I uppdraget ingår även att, efter samråd med berörda myndigheter, redovisa ett förslag till övergripande inriktning hur fördelningen av anslaget 2:4 Krisberedskap ska prioriteras under 2016. Denna rapport är MSB:s redovisning av ovanstående uppdrag. Uppdraget ska redovisas senast 25 mars 2016. Anslaget ska enligt regleringsbrevet 2015 användas för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga händelser och kriser samt till åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla en grundläggande civil försvarsförmåga. Den verksamhet som finansieras av anslaget ska ha påvisbara effekter på samhällets krisberedskap eller på den samlade förmågan att hantera kriser och deras konsekvenser. MSB samlade bedömning är att krisberedskapsförmågan på lokal, regional och central nivå har höjts genom satsningarna från anslag 2:4 Krisberedskap. Uppföljningen visar att anslaget i hög grad bidrar till gemensamma åtgärder, där aktörer som annars inte skulle ha samarbetat, har ökat sin förmåga att i samverkan hantera en större händelse. Aktörerna redovisar också att de finansierade åtgärderna i stor utsträckning kommer till nytta i faktiska händelser. Anslag 2:4 Krisberedskap är därför ett viktigt instrument för att utveckla en systematisk samverkan mellan aktörer i krisberedskapssystemet. Trots detta bedömer MSB att krisberedskapsförmågan behöver fortsätta utvecklas inom en rad områden. MSB har med anledning av det påbörjat ett arbete för att utveckla inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap i syfte att förbättra långsiktigheten och åtgärdernas effekter med utgångspunkt i den nationella risk- och förmågebedömningen. Den övergripande inriktningen för 2017 är ett steg i den riktningen.