Användandet av centraliserade distributionscentraler och lager har blivit en vanligt förekommande logistisk strategi, framförallt bland multinationella företag. Dessa distributionscentraler täcker ofta vidsträckta marknader och är därför inte sällan av betydande storlek. I takt med en ökande efterfrågan på flexibilitet och effektivisering inom företagen, så har centrallagren växt, både vad gäller golvarea och byggnadshöjd, och i och med en ökande automatisering sa tycks lagerlokalerna bli ännu större. Denna strategi medför naturligtvis ett antal logistiska fördelar, i form av minskade administrationskostnader och en ökad kontroll över lagernivåerna, men tyvärr medför denna strategi också en ökad sårbarhet. Det finns endast ett fåtal distributionscentret över en längre tid. Dessa riskkällor innefattar främst naturkatastrofer, såsom jordbävningar och översvämningar, men även bränder faller in i denna kategori. I händelse av en brand så är naturligtvis en totalbrand det värsta tänkbara scenariot, men öppenheten (stora volymer utan brandteknisk avskiljning) i dessa lagerlokaler gör att även mindre bränder potentiellt skulle kunna förstöra stora mängder av gods genom rök- och värmepåverkan. Trots att en brand i ett automatiserat höglager potentiellt kan ha katastrofala följder för en organisation så har påfallande lite forskning utförts inom detta område. Å andra sidan så finns det väldigt få, om några, dokumenterade bränder i dessa anläggningar. Detta samband leder till att man kan anta att brandfrekvensen i automatiserade höglager är väldigt låg. Ett antagande som stärks av bristen på tändkällor i dessa lager. I ett försök att belysa problematik kring brandriskanalys i automatiserade höglager, samt utveckla en metodik för att utvärdera densamma, så har detta examensarbete utförts i samarbete med IKEA och Institutionen för Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola. Examensarbetet presenterar ett ramverk ämnat för brandriskanalys i stora automatiserade höglager. Ett ramverk framtaget av The International Electrotechnical Commission har använts som en bas för det nya ramverkets uppbyggnad, men har under arbetets gång omformats för att bättre lämpa sig för brandriskanalys i höglager. Vidare så har de olika delarna av IEC ramverket utvärderats för deras förmåga att uppfylla följande tre kriterier; enkelhet, expanderbarhet och kvantivitet. Det nya ramverket har utformats genom att arbetssätt har identifierats för följande delsektioner i IEC, • • IEC 5.3 Hazard identification • • IEC 5.4.1 Frequency analysis • • IEC 5.4.2 Consequence analysis • • IEC 5.4.3 Risk calculations Vidare så har karakteristika för automatiserade höglager identifierats och dessa har också spelat in i valet av metodologier. Bland annat så har det antagits att inga signifikanta tändkällor finns i ett automatiserat höglager och brandfrekvensen har därför fastställts med hjälp av golvareaberoende modeller. Vidare så har konsekvensanalysen utförts genom att en modell för kritiska värden för olika brandskador använts. Det föreslagna ramverket, eller arbetsgången, för brandriskanalys i höglager är summerad nedan; • Använd en checklistemetod för att upptäcka uppenbara och signifikanta tändkällor. • Om signifikanta tändkällor påtraffäs så skall dessa avlägsnas från höglagret innan analysarbetet kan fortsätta. Detta för att fastställa att de antaganden som modellen grundats på är giltiga för fallet i fråga.