I denna rapport diskuteras den demografiska- och den ekonomiska utvecklingens betydelse för skadeutvecklingen. Två bestämningsfaktorer som haft och kommer att ha avgörande betydelse för antalet skador och för utformningen av säkerhetsåtgärder. I rapporten diskuteras också huruvida en ökande alkohol-, narkotika- och läkemedelskonsumtion har betydelse även för andra skadetyper än förgiftningar. Ett antal exempel ges på hur dessa substanser är involverade i bränder och drunkningar. En människas sociala status (civilstånd, utbildning och sysselsättning) visar sig också ha påverkan på risken att råka ut för skador av olika slag. Ensamstående, arbetslösa och människor med låg utbildning löper till exempel större risk att skadas än andra. Även var man bor visar sig ha betydelse för sannolikheten att skadas. Generellt är risken att skadas högre i glesbygd än i tätort. Vår kultur och våra värderingar och förändringar i dessa kan också ses som bestämningsfaktorer för hälsa och säkerhet. Den tekniska utvecklingen är sannolikt jämte den ekonomiska den bestämningsfaktor som haft och har störst betydelse för såväl skadeutvecklingen som utvecklingen av samhällets säkerhetsarbete. I rapporten ges ett antal exempel på hur den tekniska utvecklingen nyttjats för ett säkrare arbetsliv och en säkrare trafik.