Beredskapsenheten på länsstyrelsen i Värmland driver ett projekt om risk och sårbarhetsanalyser i länet som benämns ”Säkerhet i Värmland”. Detta examensarbete studerar skogsbränder utifrån ett riskperspektiv och är ett led i projektet. Målen med studien är att åstadkomma en riskmodell för skogsbränder som kan användas vid planering på lokal- och regional nivå i samhället. Studien delas upp i två delar. Del 1 beskriver en metod för att åstadkomma en riskkarta för skogsbränder. Del 2 behandlar möjligheten att med det kanadensiska brandrisksystemet, Fire Weather Index (FWI), kunna förutse när perioder med fler skogsbränder än normalt inträffar. Den försöksperiod som studeras är 1992-2002. Undersökningsområdet har avgränsats till Arvika kommun i Värmlands län. Riskfaktorer för skogsbrand har i rapporten delats upp i tre grupper efter: platsens brandbenägenhet, risk för antändning samt åtkomlighet och bekämpningssvårighet. Platsens brandbenägenhet simulerar vegetationens upptorkningshastighet och antändningsbarhet. Antändningsrisken visar områden med hög frekvens av blixtnedslag samt områden med friluftsliv och närhet till bebyggelse. Den tredje gruppen, åtkomlighet och bekämpningssvårighet, simulerar områden där räddningstjänstens insatser blir mer resurskrävande. Resultatet av del 1 är en riskkarta som beskriver skogsbrandsrisken i fyra intervall: låg-, medel-, hög- och mycket hög risk. Modellen presenteras i två versioner en detaljerad- och en mer översiktlig modell där endast större sammanhängande riskområden redovisas. Resultatet av del 2 visar att delindexet BUI (Buildup Index), i det kanadensiska brandrisksystemet, är högt (över 100 indexenheter) de år när fler bränder än normalt har inträffat under försöksperioden. För att kunna förbättra modellen bör framtida bränder koordinatsättas i direkt samband med brand och läggas till i det statistiska underlaget. En kontinuerlig uppföljning skulle kunna bekräfta modellens överensstämmelsegrad.