Sammanfattning I rapporten beskrivs utvecklingen av en modell för att avgränsa säsongen för bränder i torrt fjolårsgräs under våren och en modell som beskriver hur stor gräsbrandsfaran är under denna period. Säsongens början bestäms av snösmältningen som frilägger fjolårsgräset. Säsongens slut bestäms av inväxningen av grönt gräs i sådan omfattningen att fuktigheten i det färska gräset hämmar risken för gräsbränder. Då det inte har varit möjligt att erhålla data från testbränningar har istället ett omfattande statistiskt underlag över inträffade gräsbränder använts för utvecklingsarbetet. Kommunvis redovisad statistik över inträffade bränder inklusive nedbränd areal för åren 1996-2000 har inhämtats från Statistiska Centralbyrån. Genom att studera statistik över nedbränd areal har gräsbrandssäsongens början och slut kunnat bestämmas för fyra geografiskt spridda testområden för åren 1996-2000. En sammanställning har även gjorts av gräsbrandsstatistiken från landets kommuner för perioden 1996-2001. Tester visade att avsmältningen av HBV-modellens beräknade snötäcke väl överensstämmer med gräsbrandssäsongens definierade början från det statistiska underlaget. För att beskriva inväxningen av grönt gräs i fjolårsgräset utvecklades en temperatursumma som anpassades så att den väl beskriver gräsbrandssäsongens slut i de fyra testområdena. Både lufttemperatur och beräknad marktemperatur testades vid konstruktionen av temperatursumman. Testerna visade att marktemperatur var den bästa att använda, men beräkningen av denna innehöll en del parametrar som kan vara svåra att bestämma. Därför överfördes vissa av marktemperaturens egenskaper till lufttemperaturen, det vill säga snöns isolerande effekt och att marktemperaturen inte svänger lika kraftigt som lufttemperaturen. Med dessa modifikationer erhölls lika bra resultat som med marktemperatur, men med betydligt enklare beräkningar. Modellen har implementerats i ett rikstäckande modellsystem med grafiska kartpresentationer som har varit i drift under 2002. Utvecklingsarbetets andra del bestod i att ta fram en modell som även beskriver hur brandfaran varierar under gräsbrandssäsongen. Baserat på den statistiska utvärderingen av ett stort antal meteorologiska och hydrologiska variabler mot gräsbrandsstatistiken valdes slutligen tre variabler att ingå i en villkorsmodell. Dessa var relativ luftfuktighet kl 12 UTC, ytlig markfuktighet beräknat med HBV-modellen och förändringen från föregående dag i ytlig markfuktighet. Villkorsmodellen har tre nivåer, ingen gräsbrandsfara när det ligger snö enligt HBV-modellen och vid barmark låg och hög gräsbrandsfara. Villkorsmodellen har integrerats till en gemensam kartpresentation tillsammans med modellen för beräkning av gräsbrandssäsongen.