Sammanfattning I denna studie har en utvärdering skett av den skiktade markfuktighetsmodell som sedan brandrisksäsongen 2002 används vid produktionen av SMHIs prognoser för skogsbrandsfara. Syftet har varit att ta fram underlag för eventuella justeringar av modellens beskrivning av skogsbrandsfarans geografiska variation. Modellberäkningar har jämförts med statistik över inträffade skogsbränder och nedbrunnen skogsareal under åren 1996-2001 i 14 testområden vilka representerar olika skogstyper och geografiska lägen i landet. En sammanställning har även gjorts av skogsbrandsstatistik från landets alla kommuner under samma tidsperiod. Utvärderingen har visat att det finns en stor överensstämmelse mellan brandriskvärdenas geografiska variation och brandfrekvensen i olika regioner i landet. I de områden där det genomsnittliga brandriskvärdet varit lågt, har också antalet bränder varit lågt. Resultaten från två testområden avviker dock från de övriga. I ett av områdena inträffade betydligt fler bränder än i övriga områden, och i det andra området inträffade relativt få bränder trots att brandriskvärdena var höga. Sambandet mellan brandriskvärdena och den nedbrunna arealen är inte lika tydligt. I några områden har stora arealer brunnit trots att det genomsnittliga brandriskvärdet varit lågt. Det är svårt att dra säkra slutsatser om betydelsen av de avvikelser som upptäckts i vissa regioner. Det finns flera källor till osäkerhet som gör det svårt att motivera en justering av modellen enbart baserat på denna undersökning. De parametervärden som för närvarande används i markfuktighetsmodellen grundas på mångårig användning av SMHIs hydrologiska avrinningsmodell i olika delar av landet. De största källorna till osäkerhet i studien är den korta tidsperioden för utvärderingen, de förenklingar som införts vid utvärderingen i de 14 testområdena samt osäkerheter i brandstatistiken. Bedömningen av modellen kan heller inte grundas enbart på skogsbrandsstatistik, eftersom även andra faktorer än klimat och naturförhållanden påverkar var det inträffar skogsbränder och hur stora arealer som brinner. Sammanställningen av den nationella skogsbrandsstatistiken visar t ex en tydlig ansamling av skogsbränder i tätbefolkade regioner.