I all utbildning behövs ett bra utbildningsmaterial. Denna rapport, på uppdrag av Räddningsverkets skola Rosersberg, syftar till att ta fram en ny sorts utbildningsmaterial som på ett pedagogiskt sätt visualiserar brandgasventilering. Tanken är att man i den teoretiska utbildningen ska kunna se hur temperatur och brandgaser kan komma att sprida sig i en byggnad och hur ventilering påverkar detta förlopp. Brandövningshuset, även kallat Luleåhuset, har använts som utbildningsobjekt. Genom simuleringar i datorprogrammet FDS 2.2 har rörliga filmsekvenser producerats. Händelseförloppen på dessa filmsekvenser motsvarar de övningsscenarier som normalt används när man övar rökdykare samt scenarier som visar vad som händer vid ändrade förutsättningar t.ex. vid uppstart av övertrycksventilering och öppnande av frånluftsöppning. Då användandet av övertrycksventilering (PPV) varierar över hela landet finns behov av utbildning inom ämnet. Det är ofta tanken på de värsta tänkbara scenarierna, t.ex. brandgasexplosion eller backdraft, som bidrar till att ventilering inte används. Genom att belysa de situationer som behöver ”en stund till eftertanke” kan förhoppningsvis bättre beslut fattas vid en insats. Fyra olika scenarier har använts vid simuleringarna. Scenarierna beskriver för- och nackdelar med brandgasventilation, detta för att påvisa effekten vid olika ventilations förhållanden. För att dessa simuleringar skall stämma överens med verkligheten och syftet, har valideringar och verifieringar genomförts. Dessa begrepp definieras enligt SFPE-handboken: • Validering: Processen som bestämmer i vilken grad simuleringar överensstämmer med verkligheten utifrån användarens perspektiv. • Verifiering: Processen som kontrollerar att simuleringar överensstämmer med det användaren tänkt sig. Valideringen är utförd genom att två scenarier valts ut, simulerats och sedan jämförts med fullskaleförsök. Genom upprepade försök har en godtagbar överensstämmelse uppnåtts. Verifieringen är gjord genom att ett antal parametrar ändras i olika simuleringar. Dessa simuleringar jämförs sedan med grundsimuleringen för att se om modellen är oberoende. I verifieringen kontrolleras även att utdata från simuleringarna antar rimliga värden. Temperatur och effektutveckling är exempel på utdata som granskats närmare. Utifrån ovanstående punkter har konstaterats att simuleringarna är korrekta och att händelseförloppen liknar verkligheten enligt användarens perspektiv. Resultaten från simuleringarna visar väl de önskade händelseförloppen för de fyra scenarierna. De fördelar och nackdelar som skall belysas framgår tydligt för respektive scenario. De scenarier som simulerats och skall användas i utbildningssyfte finns på medföljande CD.