Sammanfattning Det kommer allt fler politiska signaler om att offentliga arbetsgivare skall spegla samhället i sina anställningar. Polisen och Försvarsmakten har passerat initialfasen och ändrat sina organisationer så att de även kan se fördelar med t.ex. kvinnliga medarbetare i operativ tjänst. Undersökningen syftar till att övergripande penetrera vilka hinder som finns för brandförsvaren att ta rekrytera kvinnor som heltidsbrandmän. Vidare skall undersökningen penetrera den förmodade effekten vid prioritering av kvinnor vid rekrytering. Inom räddningstjänsterna kan vissa tänka sig att introducera kvinnor i räddningstjänst, men enbart det fåtal som kan klara dagens rekryteringstester. Det finns inga tecken på att räddningstjänsterna börjat omvärdera de egenskaper som kännetecknar framtidens brandman. Hinder för att rekrytera kvinnliga heltidsbrandmän kan sammanfattas som flera enkätsvar gjort: Tradition och fysisk styrka. Med tradition avses arbetsplatskulturen, dvs. arbetsplatsens grundläggande värderingar, normer och praxis. Den förstärks även av omvärldens syn på brandmannen, det skall vara en han, han skall vara modig och stark. Detta sitter så djupt att man inte kan vara säker på att omvärlden uppfattar en kvinnlig brandman som lika bra som en manlig. Rekryteringtesterna för räddningspersonal kan sägas utgå från en strikt manlig norm. Det testas inga kvinnliga egenskaper. Utmärkande är att man enbart värdesätter manliga egenskaper som är användbara i räddningstjänst. Det gäller att påverka de grundläggande värderingarna hos kåren och där hitta en roll för kvinnor där de ses som en tillgång för kåren. Det gäller att påverka de grundläggande värderingarna hos kåren och där hitta en roll för kvinnor där de ses som en tillgång för räddningstjänsten. Staten och kommunerna bör inrikta sina informationskampanjer på att ge yrkeskarriärråd till flickor i 13-14-årsåldern så att de efter gymnasiet söker KY-utbildning.