Författare
Lundgren Elisabeth, Nässlander Helena
Utgivare
Räddningsverket (SRV), Kungl tekniska högskolan (KTH)
Utgivningsår
1999
Den här rapporten presenterar ett arbete utfört av Elisabeth Lundgren och Helena Nässlander. Delar av arbetet är Elisabeth Lundgrens examensarbete, utfört som en del i lantmäteriutbildningen vid KTH, Stockholm. Arbetet har gjorts på Räddningsverket i Karlstad. Det här projektet har utgjort en del i ett större projekt, Riskkommunikations-projektet. I projektet Riskkommunikation ingår representanter från Köpings och Landskronas räddningstjänst samt representanter från Hydro Agris två industri-anläggningar, en i varje stad. Riskkommunikationsprojektet bedrivs med anledning av ny lagstiftning beträffande Säkrare kemikaliehantering i Sverige. Lagstiftningen införs på grund av ett direktiv från EU, Seveso II direktivet. Direktivets 13:e artikel beskriver vilken information om riskerna med en kemikaliehanterande industri som allmänheten skall erhålla.
I arbetet har en GIS-applikation utvecklats. I applikationen kan resultat från ett gasspridningsprogram kombineras med geografiska data. En utvärdering av vilka sorters data som kan vara användbara vid användningen av applikationen har utförts. GIS-applikationen ska kunna användas för att identifiera det område som skulle kunna beröras vid en kemikalieolycka.
Gasspridningsprogrammet Aloha har kopplats till GIS verktyget ArcView. Kopplingen möjliggör att resultatet från beräkningarna i spridningsprogrammet, en plym, kan överföras till ArcView och visas på en digital karta över aktuellt område. Plymens riktning beror på den angivna vindriktningen i spridningsprogrammet. Eftersom den aktuella vindriktningen vid en olycka kan variera, blir det område som kan beröras cirkelformat. Plymens maximala spridning utgör cirkelns radie. Till resultatet i GIS-verktyget kopplas olika sorters befolkningsstatistik, bland annat över födelseland, för att kunna identifiera de områden som kräver att riskkommunikationen utförs på annat språk än svenska. Det är viktigt att identifiera så kallade skyddsobjekt, såsom skolor, vårdcentraler etc. För att enkelt kunna registrera data om dessa objekt har en koppling mot Ms Access utvecklats. Personal vid skyddsobjekt där många människor kan befinna sig samtidigt kan behöva speciell information.
Först i rapporten presenteras bakgrunden till och syftet med projektet liksom resultatet av den litteraturstudie som gjorts. I genomförandedelen presenteras uppbyggnaden av applikationen samt hur insamling och bearbetning av olika data genomförts. Till sist diskuteras resultatet och applikationens uppbyggnad och funktionalitet och slutsatser dras. Till GIS-verktyget har även en beskrivning tagits fram; Beskrivning av GIS-verktyg utvecklat inom ramen för Riskkommunikationsprojektet.
Titel: |
GIS som redskap vid kemikalieolyckor |
Författare: |
|
Utgivare:
|
|
Utgivningsår:
|
1999
|
Omfång:
|
90 s.
|
Serie:
|
FoU Rapport/SRV
|
Klassificering:
|
|
Serie nr:
|
P21-318/99
|