Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av och i samarbete med Statens räddningsverk (SRV) genomfört ett första steg i en studie som syftar till en utvärdering av skogsbrandbevakning med flyg för 1997. Ett exempel på en intressant frågeställning som nämndes inför undersökningen var om skogsbrandflyget upptäcker en skogsbrand tidigare än vad den skulle ha upptäckts annars. Ett övergripande syfte med utvärderingen har varit att få ett underlag för att bedöma om kostnaden för verksamheten kan motiveras av den effekt som erhålls i form av minskade släckningskostnader och minskade egendomsförluster. Material från flygförare och entreprenörer har samlats in och redovisats tillsammans med bl a data från det insatsregister som förs vid SCB på uppdrag av SRV. För att kunna analysera skogsbrandsbevakningen krävs att rapporterna från flygförarna kan länkas ihop med insatsregistret För att detta skall vara möjligt måste varje brand ha en unik och gemensam identitet. Avsaknaden av en unik identitet på många av bränderna innebar att en stor del av matchningsarbetet krävde manuella insatser. Av detta skäl blev det omöjligt att analysera skogsbrandbevakningen i hela landet. Dalarnas län valdes ut för att visa vilka möjlighet materialet ger för att jämföra samtliga skogsbränderna inom länet med de av bevakningsflyget larmade bränderna. Kartan nedan visar samtliga skogsbränder, bränder upptäckta av skogsbrandbevakningen samt flygslingorna i Dalarnas län under perioden 970428 till 970831. Tabeller och kartor kan ge svar på frågor som: Var och när inträffade skogsbränder Var och när inträffade de skogsbränder som flygbevakningen larmade? Jämförelse mellan bränder som larmades av skogsbrandflyget och övriga skogsbränder.Var det någon skillnad i orsaken till branden, brandareal eller behovet av brandbekämpningsresurser? Är flygslingorna lämpligt dragna? Hur ofta larmar brandflyget vid olika brandriskprognoser? De är dock svårt att enbart från tabeller och kartor ge ett samlat svar på frågan om man genom skogbrandbevakningen med flyg upptäcker skogsbränder tidigare än annars. Två ansatser till modeller för utvärdering av skogsbrandbevakningen med flyg diskuteras. Den ena modellen (logistisk regression) utgår från de data som finns i rapporterna från flygarna och från det allmänna insatsregistret. Modellen förutsätter att man kan lösa problemet med att åstadkomma en unik, gemensam identitet på bränderna. Den andra modellen bygger på intervjuer med räddningspersonal vid de bränder som inträffat. Denna metod är väsentligt mer resurskrävande men bedöms kunna ge ett bättre underlag för att besvara huvudfrågan: Kan kostnaderna för brandflyget motiveras av den effekt som flyget har.