Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Analys av brandriskdata
Författare
Vorwerk Peter
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
1999
Data om skogsbränder 1996 - 1998 analyserades. Olika prognosvariabler har jämförts som FWI, HBV, WBKZ och de enkla måtten nederbörd, temperatur, vind och fuktighet. Måtten jämfördes genom att beräkna korrelationskoefficienter mellan dagliga mätvärden på prognosvariablerna och antal bränder per dag, daglig total arbetstid och daglig brunnen areal för 105 områden i Sverige.  RESULTAT FÖR SAMTLIGA BRÄNDER Alla tre åren har FWI bättre samband än HBV, även om skillnaden 1997 är obetydlig. Åren 1996 och 1997 ligger WBKZ på samma nivå som FWI, men betydligt sämre år 1998 när samband mäts med korrelationskoefficienter. Av variablerna nederbörd, temperatur, vind och fuktighet så har fuktigheten korrelationer i samma storleksordning som FWI och HBV, medan de tre övriga måtten har betydligt svagare korrelationssamband med branddata. SLUTSATS: När man studerar samtliga registrerade bränder ä FWI den bästa prognosvariabeln. Nästan lika bra är fuktigheten. Dessa har högst korrelationer med branddata alla de tre studerade åren. För övriga variabler erhålls olika resultat olika år, och det är då svårt att generalisera. Dock kan generellt sägas att de vissa år ger sämre prognoser.  RESULTAT FÖR GRÄSBRÄNDER Åren 1996 och 1998 gäller för gräsbränder att Temperatur, Fuktighet, FFMC, ISI och FWI har ungefär samma nivå på korrelationerna, medan de övriga riskmåtten har lägre korrelationer. Är 1997 måste två ändringar göras i denna lista: Temperaturen har lägre korrelationer, medan i gengäld HBV har högre och ligger på ungefär samma nivå som FWI. Vidare är korrelationerna starkast när man studerar antalet bränder och svagast när man studerar brunnen areal. Fördelningen för den brunna arealen är dock synnerligen skev. Det förekommer enstaka bränder med mycket stora arealer, och inverkan av dessa dominerar resultaten. Därför behövs det bara några få stora bränder under låg brandrisk för att korrelationerna skall hamna i närheten av noll. SLUTSATS: För gräsbränder gäller liksom för skogsbränder att FWI och fuktighet är de bästa prognosvariablerna. Ett studium av komponenterna i FWI visar att FFMC och ISI båda har korrelationer av samma storleksordning som FWI. Övriga variabler har åtminstone vissa år lägre korrelationer och därmed sämre prognosvärde.