Denna rapport utgör en redovisning av en enkätstudie som ingår i ett större projekt med inriktning mot beslutsfattande i risk- och säkerhetsfrågor. Huvudsyftet med den aktuella studien är att undersöka beslutsfattande i risk- och säkerhetsfrågor hos representanter för var och en av fyra kommunala funktioner i 37 kommuner. Urvalet av kommuner styrdes av kriterier i tre urvalsvariabler: kommunstorlek , riskkällenivå och en skattning av hur kommunerna agerat med avseende på riskanalysarbete, bildande av riskanalysgrupper, m.m. Eftersom projektet har som syfte att spegla den lokala situationen fick varje kommun själv, via räddningschef eller ställföreträdande som kontaktperson, välja sin representant för var och en av de fyra kommunala funktionerna. Fokus ligger på följande frågeställning: Hur skiljer sig de olika kommunala funktionerna åt vad gäller 1) de möjligheter som man anser sig ha att förhindra att en liknande situation inträffar igen; 2) de åtgärder som man väljer att vidta för att förebygga en liknande händelse och 3) vad man tar hänsyn till när man väljer denna förebyggande åtgärd. Detta problem är valt för att det är väsentligt för få kunskap om relationerna mellan perspektiv och beslutsfattande, och dels för att det är kritiskt för det förebyggande arbetet ute i kommunerna. Frågorna i enkäten skulle besvaras utifrån två konstruerade scenarier med verklighetsförankring: en farligt godsolycka vid en vattentäkt och en komplicerad brand i ett industriområde nära annan bebyggelse. Resultaten tyder på att användningen av scenarierna ledde en positiv uppfattning av realismen och relevansen i undersökningen hos deltagarna. Vad som också framkommit är tendensen till slutenhet mellan olika funktionsområden. Denna tendens drabbar sannolikt intresse för och kunskap om helheten i kommunens risk- och säkerhetsarbete. Följden kan lätt bli att viss problematik "hamnar mellan stolar". Vissa samband framträder mellan ett utanförperspektiv och om personer inte gjorde några bedömningar i vissa frågor, inte såg möjligheter till förebyggande eller inte valde specifika åtgärder för att förebygga liknande händelser som i scenarierna. Slutsatser som kan dras utifrån resultaten är bland annat att Räddningsverkets intentioner att arbete med risk- och säkerhetsfrågor, t.ex. riskanalys skall vara en gemensam angelägenhet för samtliga kommunala förvaltningar och nämndområden, kan riskera att bli idealistiska förhoppningar utan genomslag i praktiken. Dessa tendenser från resultaten kan inte vändas enbart genom information och handböcker. För framtiden bör fokus snarare läggas på analys av organisationsfaktorer, faktorer som styr perspektiven, samordnings- och målsättningsdiskussioner samt på lednings- och ledarskapsfrågor. Abstract This is a report about a questionnaire study dealing with decision making in risk and safety issues. The main purpose of this investigation is to study the decision making of four regresentatives of the local government in 37 Swedish municipalities regarding risk and safety. The sampling of municipalities was guided by criteria in three variables: population, level of hazards and an estimation of the work with risk analysis. As the object of the project is to reflect the local situation, each municipality chose its own four representatives, three officials and a politician of the local government. The following problem is focused: How do the municipal functions participating in this investigation differ in regard to 1) the possibilities they think they have to prevent a similar situation from happening again; 2) the specific measures chosen to prevent such a situation and 3) what factors are taken into consideration when choosing these measures of prevention. This problem is chosen partly because it is essential in order to acquire knowledge of the relations between perspectives and decision making, and partly because it is critical for the work of preventing accidents in the municipalities. The questionnaire was to be answered with the guidance of two constructed scenarios with factual bases: one accident with a dangerous transport into a water supply and a complicated fire in an industrial area near houses. The results indicate that the use of the scenarios brought about a positive view of the realism and the relevance of the investigation in the participants. A further finding is the tendency to isolation between different areas of function in the local governments. This tendency is probably likely to affect interest in and knowledge of the totality of the risk and safety work of the municipality. The consequence might easily be that certain problems fall between two stools. The fact that certain persons did not make any judgments in certain questions, did not see any possibilities of prevention or did not choose any specific measures in order to prevent similar situations as described in the scenarios appears to be related to an outside perspective. Possible conclusions from the results are among others that the intentions of the Swedish Rescue Services Agency with the work with risk and safety issues, e.g. risk analysis, may run the risk of being idealistic expectations which are not realized in practice. These tendencies shown in the results cannot be redirected only through information and handbooks. For the future other measures should be in focus, such as analysis of organization factors, the factors controlling perspectives, discussions of co-ordination and of the aims and issues of leadership.