Räddningsverket är en av 25 pilotmyndigheter som fått regeringens uppdrag att införa ett miljöledningssystem. Arbetet inleddes under 1997 med att en miljöutredning genomfördes. En projektgrupp ledd av chefen för enheten för miljö och kärnenergi, RoMm, bildades. I gruppen ingår också en miljösamordnare från varje avdelning och skola. Hösten och vintern 1997 genomfördes en grundlig miljöinventering. Med hjälp av 15 frågeformulär (mallar) inventerades verkets miljöpåverkan inom alla verksamhetsområden. Resultatet från denna inventering är huvudkällan för miljöutredningen. På Räddningsverkets fyra skolor i Sandö, Rosersberg, Skövde och Revinge har det sedan en tid tillbaka bedrivits ett praktiskt miljöarbete. Vid centralförvaltningen i Karlstad har miljöarbetet inletts senare och ännu inte lyckats göra sig lika synligt. När avdelningscheferna intervjuades framkom en allmän uppfattning att det är viktigt att profilera sig på miljöområdet. Verkets trovärdighet ute i samhället förutsätter ett bra miljöarbete. Under 1998 genomförs en grundläggande miljöutbildning av all personal. Målet är att skapa en god grund för arbetet. En liknande grund för det kommande miljöledningssystemet finns också i den miljöpolicy som antagits. Räddningsverkets miljöpåverkan kommer huvudsakligen från tre källor: utbildningsverksamheten på skolorna resor och transporter indirekt genom anskaffning av materiel. I samband med utbildningen genomförs övningar med bränder och kemikalieutsläpp ute på de fyra skolornas övningsfält. Då kan det uppstå föroreningar av vatten och luft. Åtgärder vidtas hela tiden för att minska denna påverkan på miljön från övningsverksamheten. I dag behöver inte skolorna miljötillstånd för sin verksamhet och enhetliga miljökontrollprogram saknas. Räddningsverkets anställda reser mycket. Under 1997 företogs över 5 000 resor med täg och flyg, bara av centralförvaltningens personal i Karlstad. Verket har ingen fungerande resepolicy. Flyget dominerar och någon värdering av miljö-ekonomi-tidskostnad sker inte. Räddningsverket förfogar över drygt 400 fordon. Fordonsparken är inte miljöanpassad. Av verkets 76 personbilar dominerar de större och mer bensinförbrukande modellerna. På Sandöskolan har alternativa bränslen på försök introducerats och intresset för användning av förnyelsebara bränslen är stort. Centralt upphandlar verket varor och tjänster för cirka 300 miljoner kronor per år. Av det går 80 miljoner kronor till tjänster. Ingen policy och inga rutiner finns för att ta särskild miljöhänsyn vid upphandling. Det ansvaret ligger helt på den tjänsteman som genomför upphandlingen och någon central kontrollfunktion finns inte. Räddningsverket är central tillsynsmyndighet över tillämpningen av räddningstjänstlagen. Indirekt påverkas miljön genom de rekommendationer, remisser mm som produceras. Även här saknas tydliga riktlinjer för hur miljöfrågan ska beaktas. Den utbildning som ges på Räddningsverkets skolor skapar i mångt och mycket den kultur som sedan blir rådande ute på landets kommunala räddningstjänster. Detta ger skolorna ett stort ansvar och stora möjligheter att påverka den framtida miljöinriktningen inom räddningstjänsten. I miljöutredningen har Räddningsverkets verksamhet analyserats gentemot de miljömål som Naturvårdsverket föreslagit. Analysen visar att av 19 föreslagna miljömål är 10 mycket aktuella för verket. Endast tre mål bedöms sakna relevans.