Storskalig avverkning och dikning av landområden, men även effektiv bekämpning av skogsbränder, har på kort tid ändrat landskapens förutsättningar att bibehålla sin biologiska mångfald. Denna slutrapport från Naturvårdsverkets projektområde "Restbiotopers betydelse för fauna och flora" behandlar detta problem. Man belyser betydelsen av naturområden, som av olika anledningar inte blivit effektiv produktionsmark, för att bibehålla den biologiska mångfalden. Här beskrivs hur skogsbrand varit en naturlig störning i skogsområden. Man betonar värdet av brandrefugier, områden som inte ens påverkats av de mest omfattande bränder, som en spridningskälla när arter ska återkolonisera områden som förändrats av branden. Rapporten beskriver arter som gynnas av skogsbränder och vilka effekter avsaknad av skogsbränder har haft. Ett avsnitt behandlar restaurering och där nämns bränning som ett alternativ för vissa skogar. En viss form av avverkning kan också efterlikna en skogsbrand.