Utförda undersökningar av strålskyddssubstansers, i första hand cysteamins, inverkan på andningsaktivitet, rektaltemperatur och syreförbrukning redovisas. De testade substansernas strålskyddsverkan synes ha ett visst samband med av substanserna orsakade förändringar hos de nämnda parametrarna och att deras skyddseffekt mycket snabbt genereras efter tillförseln. De undersökta verkningarna av modellsubstanserna har visat, att även om dessa kan simulera de effekter på vissa metaboliska förlopp som åstadkommes av cysteamin, erhålles ej samma skyddsverkan som av cysteamin (uttryckt som DRF vid LD 50 ). Experimenten har också visat att strålskyddssubstansernas totala nedsättande effekt på metabolismen liksom de rubbningar på sinnesfunktionerna, som sammanfaller med de provade substansernas effektiva period kan innebära att en behandlad individs normala funktionssätt helt eller delvis förändras. Det har också framgått att den strålskyddande effekten försämras, om inte de uppkomna metaboliska rubbningarna häves inom en relativt kort tidsperiod efter bestrålningen.