När en olycka inträffar är det många gånger människor i olyckans direkta närhet som är först på plats. Detta har erkänts och studerats ur ett internationellt perspektiv, då framförallt i relation till större kriser och katastrofer, men är fortfarande relativt ostuderat i en svensk kontext. Den här avhandlingen tar sin utgångspunkt i människor som har varit larmare och vittnen till trafikolyckor för att studera deras agerande och interagerande på olycksplatsen i termer av gränsdragningar, positioneringar och emergens. Avhandlingens syfte är att studera hur människors agerande i en specifik situation påverkas av deras interaktion med så väl verkliga som föreställda andra samt på vilket sätt deras agerande präglas av den rumsliga kontexten.