Vid öppen brand och freon-/halon-haltig luft har försök visat att vätehalider såsom flourväte och klorväte kan bildas i en utsträckning som leder till lokala koncentrationer från några ppm upp till några tusen ppm. Hur mycket som bildas beror på en mängd faktorer såsom typ av freon/halon, temperatur och verkanstid. De undersökningar som kunnat bedömas vara aktuella för ordinära bränder visar att små mängder fosgen och/eller fosgenanaloger också kan bildas. Fosgen reagerar snabbt med vattenånga i atmosfären varvid saltsyra och koldioxid bildas. Fosgenhalter av betydelse bör uppträda endast mycket lokalt vid brandhärden. Endast för människor som av någon anledning befinner sig i brandhärdens omedelbara närhet torde skaderisken vara akut. Inblandning av freon i smärre koncentrationer i förbränningsluften till olje- och koleldade pannor innebär att freonens halogeninnehåll nära nog kvantitativt omvandlas till vätehalider förutsatt en förbränningstemperatur över 800 C och en uppehållstid längre än ca 1 s.