Inom totalförsvaret och där kanske framförallt inom civilförsvarets område är brandbekämpning en mycket betydelsefull uppgift. Att döma av vissa amerikanska publikationer har under de senaste åren gjorts en del undersökningar och praktiska försök att förbättra vattnets effektivitet som brandbekämpningsmedel genom att höja dess viskositet eller med andra ord att använda förtjockat vatten. Det har ansetts angeläget att göra föreliggande orienterande litteraturgenomgång över vad som hittills är känt om dessa förhållanden. Först ges en kortfattad inledning om eldens och släckningens mekanism, en summarisk översikt av olika brandbekämpningsmedel samt en sammanfattning och systematisering av amerikanska undersökningar av förtjockat vatten och vattengeler. Dessa försök har utförts både i laboratorieskala och i mycket stor omfattning under praktiskt släckningsarbete, speciellt vid skogsbränder. Även om författarnas slutsatser inte alltid synes vara helt invändningsfria, visar resultaten att en ökning av vattnets viskositet påverkar dess egenskaper i positivt led vid brandbekämpning, och att denna inverkan är större vid högre brandintensitet. Slutligen ges en översikt över tekniska problem rörande blandningsförloppet och spridningen av det förtjockade vattnet, varvid korrosivitet, metoden vid förtjockarens inblandning, friktionsförluster i slangar och bakteriell nedbrytning av förtjockaren behandlats.