Forskarens frågehorisont och yrkesetiska insikt torde vara lika väsentliga för arbetsresultatet som förmågan att genomföra detaljlösningar. De etiska problemen kan indelas i interna (inomvetenskapliga) och externa (som berör samhällsansvaret hos forskaren). Värderingar är styrande fält för individens handlande och kan betraktas både som objekt för studier och felkällor i arbetsmaterialet. Förskjutningar i värderingar har påverkat olika yrkesroller, såsom rådgivarens och ingenjörens. Funktionell etik innebär att etiken anses ha en styrande och en kontrollerande funktion. Detta rör både samhälls-nivå som yrkesnivå. Bland yrkesetiska frågeställningar behandlas särskilt rådgivarrollen varvid problem, regler och principer i rådgivningsprocessen återges i sådana avseenden som berör bioteknologi. Ergonomins roll i samhället diskuteras. För att tillgodose ett tidigt inflytande för ergonomiska aspekter vid systemutveckling föreslås en systemorienterad planeringsergonomi. Olika arbetsideal vållar konflikter men kan samtidigt vara komplementära, exempelvis den fackorienterade rollen som expert respektive den systemorienterade rollen som generalist. Vid analys av ett system är det viktigt att studera vilka intressenter som berörs av systemet samt vilka separata mål dessa intressentkategorier kan ha. Resultatet av en sådan analys kan återverka på systemdesignen genom att nya delmål och kriterier kan komma att formuleras. Rapporten innefattar fem sidor med referenser.