Sammanfattning Hela 80-talet har präglats av att uppgifterna för civil beredskap gradvis har förts över från den statliga till den kommunala nivån. Under 1995 blev kommunen ansvarig för allt civilt försvar inom kommunområdet. Studien syftar till att undersöka effekterna för den civila beredskapen, samhällets sårbarhet och säkerhet i samband med genomförda förändringar i den offentliga sektorn samt att diskutera vilka möjliga åtgärder som behöver vidtagas för att den civila beredskapen inte skall försämras i samband med den förändringsprocess som landet genomgår. Frågeställningar som studien behandlar är följande: Hur påverkar de förändrade organisationsformerna möjligheterna att beakta beredskapskraven och säkerställa att dessa tas till vara i förändringsperspektivet. Vilka faktorer skall särskilt uppmärksammas ur civil beredskapssynpunkt vid införandet av beställar-utförarnämnder (BUM), bolagisering eller annan förändring av kommunal verksamhet? Studien förbereddes med en genomgång av tidigare forskning avseende det kommunala förnyelsearbetet. Detta skedde både generellt och med inriktning mot civil beredskap. Resultatet visar bl.a. att tidigare forskning inom ämnesområdet sårbarhet, säkerhet och civil beredskap i huvudsak har varit inriktad på den nationella nivån. Få studier har hittills behandlat de kommunala och regionala planeringsnivåerna.