Det finns flera alternativa sätt att bedöma förmåga inom civilt försvar. Genom att studera hur detta görs i Estland, Finland och Norge undersöks i denna studie aspekter och tillvägagångssätt som kan vara till nytta för det svenska systemet för förmågebedömning. Sveriges system skiljer sig från Estlands, Finlands och Norges när det gäller den nationella kravställningen av förmåga. Estland och Finland inkluderar fler aktörer, inte minst från näringslivet, både i förmågebedömningen och i beredskapsarbetet som helhet. Beroendeanalyser är en utmaning för alla fyra länderna. Resultaten tyder på att en kontinuerlig dialog mellan aktörer bidrar till en bättre bild av hur beroenden påverkar förmågan i stort. Utifrån studien ges idéer på hur Sverige skulle kunna anpassa delar av de andra ländernas modeller och tillvägagångssätt för att möta några av de utmaningar som har identifierats. Ökad nationell kravställning, involvering av statliga bolag och tydligare ansvarsfördelning när det gäller beroendeanalyser är några förslag på hur Sverige kan förändra systemet för förmågebedömningar i framtiden.