Den osäkra värld vi lever i, tidens ekonomiska svårigheter samt risker, komplexitet och friktioner i processerna vid dagens planering och beslutsfattning har föranlett beslutsfattarna till ökad uppmärksamhet på planering och resursallokering. Dessa problem och villkor har också skapat uppenbara svårigheter i att balansera behoven av fasthet i planerna med erforderlig flexibelitet. Planer och program måste vara tillräckligt stabila för att vara tillförlitliga. Detta krävs också för att undvika kostnadsökningar och en osäker beslutsprocess. Å andra sidan ställer alltid gängse planeringsosäkerhet krav på flexibelitet och anpassning då villkoren ändras. Trots att planeringselementen är likartade har en rad olika system och planeringsrutiner utvecklats med ofta av naturliga skäl nationella karakteristika. Det komplicerar en internationell koordinering av planer och planeringssystem: Nämnda förhållanden kräver också en förståelse för de underliggande motiven och konstruktionen i systemen.