Märkning & ID
Översikt
Ämne:
Pentafluoretan (köldmedium R 125)
Ämnesbeskrivning:
Kvävningsframkallande gas (tryckkondenserad).
Skylt enligt ADR:
20 |
3220 |
Märkning och faroangivelser
Transportmärkning:
Dessutom ska ev. miljöfarlighet märkas upp. Se hjälpen.
Etikettering av kollin enligt reglerna för transport av farligt gods på landsväg (ADR) och järnväg (RID).
När ska transportmärkningen kompletteras med fisk och träd?
Transportmärkningen ska alltid kompletteras med ”fisk och träd” om ämnet är farligt för vattenmiljön, även om den etiketten inte anges explicit.
ADR och RID anger inte i detalj vilka UN-nummer som anses vara farliga för vattenmiljön, utan det handlar om att klassificera varje enskilt ämne. Reglerna kring detta står i ADR respektive RID, kapitel 5.2.1.8 (angående märkningen) och 2.2.9.1.10 (angående kriterierna).
Signalord, faropiktogram och faroangivelser:
Även ämnen som saknar harmoniserad märkning i CLP-förordningen kan vara farliga. Det är då upp till tillverkaren/
Signalord, faropiktogram och faroangivelser enligt CLP. CLP-förordningen innehåller de regler som gäller för klassificering och märkning av produkter som innehåller farliga ämnen. Reglerna om märkning enligt CLP-förordningen gäller vid överlåtelse, alltså när en produkt säljs eller tillhandahålles på annat sätt. Syftet är att arbetstagare och konsumenter ska ges information om kemiska produkters farliga egenskaper.
Signalordet kan vara antingen Varning (för de mindre allvarliga farokategorierna) eller Fara (för de mer allvarliga farokategorierna).
När behövs ytterligare CLP-märkning? När kan den bli lindrigare?
Vi visar enbart den harmoniserade CLP-märkningen (signalord, faropiktogram och faroangivelser). I många fall behöver tillverkaren eller importören komplettera den harmoniserade märkningen med ytterligare faroaspekter. Märkningen ska alltid kompletteras med skyddsangivelser.
Även om märkningskraven varierar med ämnets koncentration, visar vi bara grundmärkningen. För ämnesposter med texten ”Beroende på koncentration kan CLP-märkningskraven bli lindrigare” hänvisar vi till Databasen för klassificerings- och märkningsregistret hos Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA): https://echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/cl-inventory-database.
(Om en tillverkare eller importör skulle veta att ämnet är farligare än vad den harmoniserade märkningen anger, måste ofta den strängare märkningen användas i stället.)
Mer information om CLP finns på Kemikalieinspektionens hemsida.
Farligt gods eller inte?
Landsväg, ADR:
Farligt gods
ADR är det gemensamma europeiska regelverket för transport av farligt gods på landsväg.
ADR står för ”Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route” på franska och ”European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road” på engelska.
Svenska utgåvan av ADR heter ADR-S och ges ut av MSB.
Järnväg, RID:
Farligt gods
RID är det gemensamma regelverket för transport av farligt gods på järnväg.
RID står för ”Réglement Concernant le Transport International Ferroviaire des Marchandises Dangereuses”.
Den svenska utgåvan av RID heter RID-S och ges ut av MSB.
Sjö, IMDG:
Farligt gods
IMDG är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss.
IMDG står för ”International Maritime Dangerous Goods code”.
I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om sjötransport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bl.a. beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etc.
Flyg, IATA-DGR:
Farligt gods
Inom flygtrafiken regleras farligt gods-transporterna i de av den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) utgivna ”Technical Instructions” (ICAO-TI). Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen).
Med ICAO-TI som bas har flygbolagen inom den internationella luftorganisationen (IATA) utvecklat sina egna regler, ”Dangerous Goods Regulations” (DGR). IATA-DGR ställer ibland strängare krav än ICAO-TI.
I Sverige är Transportstyrelsen behörig myndighet i fråga om lufttransport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bland annat beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etcetera.
Identifikationsnummer
CAS-nummer:
354-33-6
CAS-nummer är ett identifikationsnummer för det aktuella ämnet. Syftet med numret är att göra databassökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många olika namn. I nästan alla av dagens kemikaliedatabaser är det möjligt att göra sökningar baserat på ämnets CAS-nummer.
CAS-nummer tas fram av Chemical Abstracts Service (CAS), som är en avdelning av The American Chemical Society.
Varje CAS-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. Den första består av upp till 7 siffror, den andra av 2 siffror och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX[...]-XX-X.
EG-nummer:
206-557-8
EG-nummer är något av EU:s motsvarighet till CAS-nummer, det vill säga ett slags identifikationsnummer för det aktuella ämnet.
Av historiska skäl kallas numret i vissa sammanhang för EINECS- eller ELINCS-nummer. Den rekommenderade benämningen på engelska är nuförtiden EC number, vilket tyvärr riskerar att förväxlas med de EC-nummer som Enzyme Commission ger ut.
Varje EG-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. De första två delarna består av 3 siffror var och tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX-XXX-X.
UN-nummer:
3220
UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.
Numret kallas också FN-nummer.
Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.
Klass:
2
Vid transport av farligt gods används ett system med olika transportklasser (farlighetsklasser). I nedanstående tabeller anges vilka klasser som finns i de olika transportregelverken.
Klassindelning enligt ADR och RID
- Klass 1
- Explosiva ämnen och föremål
- Klass 2
- Gaser
- Klass 3
- Brandfarliga vätskor
- Klass 4.1
- Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen
- Klass 4.2
- Självantändande ämnen
- Klass 4.3
- Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
- Klass 5.1
- Oxiderande ämnen
- Klass 5.2
- Organiska peroxider
- Klass 6.1
- Giftiga ämnen
- Klass 6.2
- Smittförande ämnen
- Klass 7
- Radioaktiva ämnen
- Klass 8
- Frätande ämnen
- Klass 9
- Övriga farliga ämnen och föremål
Klassindelning enligt IMDG
Klassindelningen är densamma som för ADR och RID, med undantag för klass 2 som är uppdelad i tre underklasser:
- Klass 2.1
- Brandfarliga gaser
- Klass 2.2
- Ej brandfarliga, ej giftiga gaser
- Klass 2.3
- Giftiga gaser
Klassificeringskod:
2A
I de olika farligt gods-klasserna (med undantag av klass 7) är de farliga ämnena och föremålen tilldelade en klassificeringskod. Koden består av bokstäver och siffror som ger ytterligare upplysningar om ämnets egenskaper.
För att tyda koden behöver man titta i kapitel 2.2 i ADR eller RID, i det underkapitel som tar upp den aktuella klassen.
(Ämnespostens ämnesbeskrivning är till stor del grundad på just klassificeringskoden.)
Förpackningsgrupp:
Farliga ämnen är för förpackningsändamål inplacerade i förpackningsgrupper beroende på ämnets farlighetsgrad. Det finns tre olika förpackningsgrupper:
- Förpackningsgrupp I – Mycket farliga ämnen
- Förpackningsgrupp II – Farliga ämnen
- Förpackningsgrupp III – Mindre farliga ämnen
Vissa föremål och ämnen har inte inplacerats i någon förpackningsgrupp.
Farlighetsnummer:
20 (Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara)
Farlighetsnumret anger i kodform vilka farliga egenskaper ämnet har. Koden består av två eller tre siffror, eventuellt föregånget av bokstaven ”X”. Farlighetsnumret anges i övre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar. Om ämnet tillhör klass 1 används klassificeringskoden som farlighetsnummer.
Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:
- 2
- Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion.
- 3
- Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska.
- 4
- Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne.
- 5
- Oxiderande (brandunderstödjande) verkan.
- 6
- Giftighet eller smittfara.
- 7
- Radioaktivitet.
- 8
- Frätande egenskaper.
- 9
- Risk för spontan, häftig reaktion. – Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.
En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara. När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.
Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99, se nedan.
Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.
Farlighetsnumren finns i följande kombinationer och betydelse:
- 20
- Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara.
- 22
- Kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande.
- 223
- Kyld kondenserad gas, brandfarlig.
- 225
- Kyld kondenserad gas, oxiderande (brandunderstödjande).
- 23
- Brandfarlig gas.
- 238
- Brandfarlig gas, frätande.
- 239
- Brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 25
- Oxiderande (brandunderstödjande) gas.
- 26
- Giftig gas.
- 263
- Giftig gas, brandfarlig.
- 265
- Giftig gas, oxiderande (brandunderstödjande) .
- 268
- Giftig gas, frätande.
- 28
- Frätande gas.
- 285
- Frätande gas, oxiderande (brandunderstödjande).
- 30
- Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), eller
brandfarlig vätska eller fast ämne i smält tillstånd med flampunkt över 60 °C, uppvärmd till en temperatur lika med eller över flampunkten, eller
självupphettande vätska. - 323
- Brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- X323
- Brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas. *
- 33
- Mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 °C).
- 333
- Självantändande vätska.
- X333
- Självantändande vätska som reagerar farligt med vatten. *
- 336
- Mycket brandfarlig vätska, giftig.
- 338
- Mycket brandfarlig vätska, frätande.
- X338
- Mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten. *
- 339
- Mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 36
- Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), mindre giftig, eller självupphettande vätska, giftig.
- 362
- Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- X362
- Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas. *
- 368
- Brandfarlig vätska, giftig, frätande.
- 38
- Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande.
- 382
- Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- X382
- Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas. *
- 39
- Brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 40
- Brandfarligt eller självreaktivt eller självupphettande fast ämne eller polymeriserande ämne.
- 423
- Fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas .
- X423
- Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller brandfarligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas, eller självupphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas. *
- 43
- Självantändande (pyrofort) fast ämne.
- X432
- Självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brandfarliga gaser bildas. *
- 44
- Brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur.
- 446
- Brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält tillstånd vid förhöjd temperatur.
- 46
- Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, giftigt.
- 462
- Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- X462
- Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas. *
- 48
- Brandfarligt eller självupphettande fast ämne, frätande.
- 482
- Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- X482
- Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas. *
- 50
- Oxiderande (brandunderstödjande) ämne.
- 539
- Brandfarlig organisk peroxid.
- 55
- Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne.
- 556
- Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt.
- 558
- Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande.
- 559
- Starkt oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 56
- Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt.
- 568
- Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, giftigt, frätande.
- 58
- Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, frätande .
- 59
- Oxiderande (brandunderstödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 60
- Giftigt eller mindre giftigt ämne.
- 606
- Smittförande ämne.
- 623
- Giftig vätska, som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- 63
- Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C).
- 638
- Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande.
- 639
- Giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 64
- Giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande.
- 642
- Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- 65
- Giftigt, oxiderande (brandunderstödjande) ämne.
- 66
- Mycket giftigt ämne.
- 663
- Mycket giftigt ämne, brandfarligt (flampunkt högst 60 °C).
- 664
- Mycket giftigt fast ämne, brandfarligt eller självupphettande.
- 665
- Mycket giftigt ämne, oxiderande (brandunderstödjande).
- 668
- Mycket giftigt ämne, frätande.
- X668
- Mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten. *
- 669
- Mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 68
- Giftigt ämne, frätande.
- 687
- Giftigt ämne, frätande, radioaktivt.
- 69
- Giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 70
- Radioaktivt ämne.
- 768
- Radioaktivt ämne, giftigt, frätande.
- 78
- Radioaktivt ämne, frätande.
- 80
- Frätande eller svagt frätande ämne.
- X80
- Frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten. *
- 823
- Frätande vätska som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- 83
- Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C).
- X83
- Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som reagerar farligt med vatten. *
- 836
- Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C) och giftigt.
- 839
- Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- X839
- Frätande eller svagt frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten. *
- 84
- Frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande.
- 842
- Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas.
- 85
- Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande).
- 856
- Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande) och giftigt.
- 86
- Frätande eller svagt frätande ämne, giftigt.
- 87
- Frätande ämne, radioaktivt.
- 88
- Mycket frätande ämne.
- X88
- Mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten. *
- 883
- Mycket frätande ämne, brandfarligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C).
- 884
- Mycket frätande fast ämne, brandfarligt eller självupphettande.
- 885
- Mycket frätande ämne, oxiderande (brandunderstödjande).
- 886
- Mycket frätande ämne, giftigt.
- X886
- Mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten. *
- 89
- Frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion.
- 90
- Miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen.
- 99
- Olika farliga ämnen som transporteras vid förhöjd temperatur.
* ) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.
Användningsområden
Kylmedium.
Synonymer
Engelska
Pentafluoroethane ADR
Refrigerant gas R 125 ADR
Franska
Gaz refrigerant R125
Pentafluorethane (gaz refrigerant R 125) ADR
Svenska
Köldmedium R 125 ADR
Pentafluoretan ADR
R 125 Handelsnamn
Tyska
Gas als Kältemittel R125
Pentafluorethan (gas als kältemittel R 125) ADR