Märkning & ID

Översikt

Ämne:

Bariumazid
torr eller fuktad med mindre än 50 vikt-% vatten

Ämnes­beskrivning:

Explosivt tändämne med risk för massexplosion.

Skylt enligt ADR:

Märkning och faroangivelser

Transport­märkning:

Explosiva ämnen och föremål (Riskgrupp 1.1 Samhanteringsgrupp A) Giftiga ämnen

Dessutom ska ev. miljöfarlighet märkas upp. Se hjälpen.

Etikettering av kollin enligt reglerna för transport av farligt gods på landsväg (ADR) och järnväg (RID).

När ska transport­märkningen kompletteras med fisk och träd?

Transportmärkningen ska alltid kompletteras med ”fisk och träd” om ämnet är farligt för vattenmiljön, även om den etiketten inte anges explicit.

ADR och RID anger inte i detalj vilka UN-nummer som anses vara farliga för vattenmiljön, utan det handlar om att klassificera varje enskilt ämne. Reglerna kring detta står i ADR respektive RID, kapitel 5.2.1.8 (angående märkningen) och 2.2.9.1.10 (angående kriterierna).

Signalord, faropiktogram och faroangivelser:

VARNING Skadlig (GHS07)

Ytterligare märkning kan behövas. Se hjälpen.

Signalord, faropiktogram och faroangivelser enligt CLP. CLP-förordningen innehåller de regler som gäller för klassificering och märkning av produkter som innehåller farliga ämnen. Reglerna om märkning enligt CLP-förordningen gäller vid överlåtelse, alltså när en produkt säljs eller till­handa­hålles på annat sätt. Syftet är att arbetstagare och konsumenter ska ges information om kemiska produkters farliga egenskaper.

Signalordet kan vara antingen Varning (för de mindre all­varliga faro­kategorierna) eller Fara (för de mer all­varliga faro­kategorierna).

När behövs ytterligare CLP-märkning? När kan den bli lindrigare?

Vi visar enbart den harmoniserade CLP-märkningen (signalord, faropiktogram och faroangivelser). I många fall behöver tillverkaren eller importören komplettera den harmoniserade märkningen med ytterligare faroaspekter. Märkningen ska alltid kompletteras med skyddsangivelser.

Även om märkningskraven varierar med ämnets koncentration, visar vi bara grund­märkningen. För ämnes­poster med texten ”Beroende på koncentration kan CLP-märkningskraven bli lind­rigare” hänvisar vi till Databasen för klassificerings- och märknings­registret hos Europeiska kemikalie­myndigheten (ECHA): https://echa.europa.eu/sv/information-on-chemicals/cl-inventory-database.

(Om en tillverkare eller importör skulle veta att ämnet är farligare än vad den harmoniserade märkningen anger, måste ofta den strängare märkningen användas i stället.)

Mer information om CLP finns på Kemikalieinspektionens hemsida.

Kod Faroangivelse
H302 Skadligt vid förtäring.
H332 Skadligt vid inandning.

Mer info angående faroangivelser  

En faroangivelse är en fras som beskriver den typ av fara som är för­knippad med ett farligt ämne eller en farlig blandning, och där även graden av fara i förekommande fall anges.

Om faroangivelsen avslutas med (...) betyder det att faran ska preciseras mer noggrant när så är möjligt. Det ska göras på följande sätt:

H340, H341, H350, H351:

  • Ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

H360, H361:

  • Ange specifik effekt om denna är känd.
  • Ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

H370, H371, H372, H373:

  • Ange vilka organ som påverkas om detta är känt.
  • Ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar.

Farligt gods eller inte?

Landsväg, ADR:

Farligt gods

ADR är det gemensamma europeiska regel­verket för transport av farligt gods på landsväg.

ADR står för ”Agreement Européen Relatif au Transport International des Marchandises Dangereuses par Route” på franska och ”European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road” på engelska.

Svenska utgåvan av ADR heter ADR-S och ges ut av MSB.

Järnväg, RID:

Transport ej tillåten

RID är det gemensamma regel­verket för trans­port av farligt gods på järnväg.

RID står för ”Réglement Concernant le Transport Inter­national Ferroviaire des Marchandises Dangereuses”.

Den svenska utgåvan av RID heter RID-S och ges ut av MSB.

Sjö, IMDG:

Farligt gods

IMDG är det internationella regelverket för transport av förpackat farligt gods till sjöss.

IMDG står för ”International Maritime Dangerous Goods code”.

I Sverige är Transport­styrelsen behörig myndig­het i fråga om sjö­transport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogen­heter avseende bl.a. beslutsrätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fast­ställande av nivåer vid provning etc.

Flyg, IATA-DGR:

Transport ej tillåten

Inom flygtrafiken regleras farligt gods-transporterna i de av den Inter­nationella Civila Luftfarts­organisationen (ICAO) utgivna ”Technical Instructions” (ICAO-TI). Dessa är automatiskt bindande för de stater som biträtt konventionen om internationell civil luftfart (Chicago­konventionen).

Med ICAO-TI som bas har flyg­bolagen inom den inter­nationella luft­organisationen (IATA) utvecklat sina egna regler, ”Dangerous Goods Regulations” (DGR). IATA-DGR ställer ibland strängare krav än ICAO-TI.

I Sverige är Transport­styrelsen behörig myndighet i fråga om luft­transport av farligt gods. Detta ger dem speciella befogenheter avseende bland annat besluts­rätt i fråga om avsteg från reglerna i vissa fall, utfärdande av certifikat, fastställande av nivåer vid provning etcetera.

Identifikationsnummer

CAS-nummer:

18810-58-7

CAS-nummer är ett identifikation­snummer för det aktuella ämnet. Syftet med numret är att göra databas­sökningar enklare, eftersom kemikalier ofta har många olika namn. I nästan alla av dagens kemikalie­databaser är det möjligt att göra sökningar baserat på ämnets CAS-nummer.

CAS-nummer tas fram av Chemical Abstracts Service (CAS), som är en avdelning av The American Chemical Society.

Varje CAS-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. Den första består av upp till 7 siffror, den andra av 2 siffror och den tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX[...]-XX-X.

EG-nummer:

242-594-6

EG-nummer är något av EU:s mot­svarig­het till CAS-nummer, det vill säga ett slags identifika­tions­nummer för det aktuella ämnet.

Av historiska skäl kallas numret i vissa samman­hang för EINECS- eller ELINCS-nummer. Den rekommenderade be­nämningen på engelska är nu­för­tiden EC number, vilket tyvärr riskerar att för­växlas med de EC-nummer som Enzyme Commission ger ut.

Varje EG-nummer består av tre delar som avskiljs av bindestreck. De första två delarna består av 3 siffror var och tredje består av 1 siffra (en kontrollsiffra), alltså XXX-XXX-X.

UN-nummer:

0224

UN-nummer är identifieringsnummer för ämnen eller grupper av ämnen som finns med i FN:s ”Recommendations on the Transport of Dangerous Goods”.

Numret kallas också FN-nummer.

Det består av fyra siffror och anges i nedre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar.

Klass:

1

Vid transport av farligt gods används ett system med olika transport­klasser (farlighets­klasser). I nedan­stående tabeller anges vilka klasser som finns i de olika transport­regelverken.

Klassindelning enligt ADR och RID

Klass 1
Explosiva ämnen och föremål
Klass 2
Gaser
Klass 3
Brandfarliga vätskor
Klass 4.1
Brandfarliga fasta ämnen, själv­reaktiva ämnen, polymeriserande ämnen och fasta okänslig­gjorda explosiv­ämnen
Klass 4.2
Självantändande ämnen
Klass 4.3
Ämnen som utvecklar brand­farlig gas vid kontakt med vatten
Klass 5.1
Oxiderande ämnen
Klass 5.2
Organiska peroxider
Klass 6.1
Giftiga ämnen
Klass 6.2
Smittförande ämnen
Klass 7
Radioaktiva ämnen
Klass 8
Frätande ämnen
Klass 9
Övriga farliga ämnen och föremål

Klassindelning enligt IMDG

Klassindelningen är densamma som för ADR och RID, med undantag för klass 2 som är uppdelad i tre underklasser:

Klass 2.1
Brandfarliga gaser
Klass 2.2
Ej brandfarliga, ej giftiga gaser
Klass 2.3
Giftiga gaser

Klassifi­cerings­kod:

1.1A

I de olika farligt gods-klasserna (med undantag av klass 7) är de farliga ämnena och föremålen tilldelade en klassificeringskod. Koden består av bokstäver och siffror som ger ytterligare upplysningar om ämnets egenskaper.

För att tyda koden behöver man titta i kapitel 2.2 i ADR eller RID, i det underkapitel som tar upp den aktuella klassen.

(Ämnespostens ämnesbeskrivning är till stor del grundad på just klassificeringskoden.)

Förpack­nings­grupp:

Farliga ämnen är för förpacknings­ändamål in­placerade i förpacknings­grupper beroende på ämnets farlighets­grad. Det finns tre olika förpacknings­grupper:

  • Förpackningsgrupp I – Mycket farliga ämnen
  • Förpackningsgrupp II – Farliga ämnen
  • Förpackningsgrupp III – Mindre farliga ämnen

Vissa föremål och ämnen har inte in­placerats i någon förpacknings­grupp.

Farlighets­nummer:

Farlighetsnumret anger i kodform vilka farliga egenskaper ämnet har. Koden består av två eller tre siffror, eventuellt föregånget av bokstaven ”X”. Farlighets­numret anges i övre fältet på de orange farligt gods-skyltar som används vid märkning av fordon och containrar. Om ämnet tillhör klass 1 används klassificerings­koden som farlighetsnummer.

Siffrorna hänvisar allmänt till följande faror:

2
Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion.
3
Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller själv­upphettande vätska.
4
Brandfarlighet hos fasta ämnen eller själv­upphettande fast ämne.
5
Oxiderande (brand­understödjande) verkan.
6
Giftighet eller smittfara.
7
Radioaktivitet.
8
Frätande egenskaper.
9
Risk för spontan, häftig reaktion. – Förutom risk för spontan häftig reaktion, omfattar siffran 9 även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisations­reaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brand­farliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.

En fördubbling av en siffra visar på en förstärkning av motsvarande fara. När faran hos ett visst ämne kan beskrivas tillräckligt med endast en siffra följs denna av en nolla.

Följande sifferkombinationer har emellertid särskild betydelse: 22, 323, 333, 362, 382, 423, 44, 446, 462, 482, 539, 606, 623, 642, 823, 842, 90 och 99, se nedan.

Om farlighetsnumret föregås av bokstaven ”X” innebär detta att ämnet reagerar farligt med vatten. För sådana ämnen får vatten endast användas efter bedömning av sakkunnig.

Farlighetsnumren finns i följande kombinationer och betydelse:

20
Kvävningsframkallande gas eller gas utan sekundärfara.
22
Kyld kondenserad gas, kvävningsframkallande.
223
Kyld kondenserad gas, brandfarlig.
225
Kyld kondenserad gas, oxiderande (brand­understödjande).
23
Brandfarlig gas.
238
Brandfarlig gas, frätande.
239
Brandfarlig gas som spontant kan leda till en häftig reaktion.
25
Oxiderande (brand­understödjande) gas.
26
Giftig gas.
263
Giftig gas, brandfarlig.
265
Giftig gas, oxiderande (brand­understödjande) .
268
Giftig gas, frätande.
28
Frätande gas.
285
Frätande gas, oxiderande (brand­understödjande).
30
Brand­farlig vätska (flam­punkt minst 23 °C och högst 60 °C), eller
brand­farlig vätska eller fast ämne i smält till­stånd med flam­punkt över 60 °C, upp­värmd till en temperatur lika med eller över flam­punkten, eller
själv­upphettande vätska.
323
Brandfarlig vätska som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
X323
Brandfarlig vätska som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas. *
33
Mycket brandfarlig vätska (flampunkt under 23 °C).
333
Självantändande vätska.
X333
Självantändande vätska som reagerar farligt med vatten. *
336
Mycket brandfarlig vätska, giftig.
338
Mycket brandfarlig vätska, frätande.
X338
Mycket brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten. *
339
Mycket brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion.
36
Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), mindre giftig, eller själv­upphettande vätska, giftig.
362
Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
X362
Brandfarlig vätska, giftig, som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas. *
368
Brandfarlig vätska, giftig, frätande.
38
Brandfarlig vätska (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande.
382
Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
X382
Brandfarlig vätska, frätande, som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas. *
39
Brandfarlig vätska som spontant kan leda till en häftig reaktion.
40
Brandfarligt eller självreaktivt eller själv­upphettande fast ämne eller polymeriserande ämne.
423
Fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas, eller brand­farligt fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas, eller själv­upphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas .
X423
Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas, eller brand­farligt fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas, eller själv­upphettande fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas. *
43
Självantändande (pyrofort) fast ämne.
X432
Självantändande (pyrofort) fast ämne som reagerar farligt med vatten så att brand­farliga gaser bildas. *
44
Brandfarligt fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur.
446
Brandfarligt fast ämne, giftigt, i smält till­stånd vid förhöjd temperatur.
46
Brandfarligt eller själv­upphettande fast ämne, giftigt.
462
Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
X462
Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att giftiga gaser bildas. *
48
Brandfarligt eller själv­upphettande fast ämne, frätande.
482
Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
X482
Fast ämne som reagerar farligt med vatten så att frätande gaser bildas. *
50
Oxiderande (brand­understödjande) ämne.
539
Brandfarlig organisk peroxid.
55
Starkt oxiderande (brand­understödjande) ämne.
556
Starkt oxiderande (brand­understödjande) ämne, giftigt.
558
Starkt oxiderande (brand­understödjande) ämne, frätande.
559
Starkt oxiderande (brand­understödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion.
56
Oxiderande (brand­understödjande) ämne, giftigt.
568
Oxiderande (brand­understödjande) ämne, giftigt, frätande.
58
Oxiderande (brand­understödjande) ämne, frätande .
59
Oxiderande (brand­understödjande) ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion.
60
Giftigt eller mindre giftigt ämne.
606
Smittförande ämne.
623
Giftig vätska, som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
63
Giftigt ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C).
638
Giftigt ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), frätande.
639
Giftigt ämne, brand­farligt (flampunkt högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion.
64
Giftigt fast ämne, brand­farligt eller själv­upphettande.
642
Giftigt fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
65
Giftigt, oxiderande (brand­understödjande) ämne.
66
Mycket giftigt ämne.
663
Mycket giftigt ämne, brand­farligt (flampunkt högst 60 °C).
664
Mycket giftigt fast ämne, brand­farligt eller själv­upphettande.
665
Mycket giftigt ämne, oxiderande (brand­understödjande).
668
Mycket giftigt ämne, frätande.
X668
Mycket giftigt ämne, frätande, som reagerar farligt med vatten. *
669
Mycket giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion.
68
Giftigt ämne, frätande.
687
Giftigt ämne, frätande, radioaktivt.
69
Giftigt eller mindre giftigt ämne som spontant kan leda till en häftig reaktion.
70
Radioaktivt ämne.
768
Radioaktivt ämne, giftigt, frätande.
78
Radioaktivt ämne, frätande.
80
Frätande eller svagt frätande ämne.
X80
Frätande eller svagt frätande ämne som reagerar farligt med vatten. *
823
Frätande vätska som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
83
Frätande eller svagt frätande ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C).
X83
Frätande eller svagt frätande ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som reagerar farligt med vatten. *
836
Frätande eller svagt frätande ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C) och giftigt.
839
Frätande eller svagt frätande ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion.
X839
Frätande eller svagt frätande ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C), som spontant kan leda till en häftig reaktion och som reagerar farligt med vatten. *
84
Frätande fast ämne, brand­farligt eller själv­upphettande.
842
Frätande fast ämne som reagerar med vatten så att brand­farliga gaser bildas.
85
Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brand­understödjande).
856
Frätande eller svagt frätande ämne, oxiderande (brand­understödjande) och giftigt.
86
Frätande eller svagt frätande ämne, giftigt.
87
Frätande ämne, radioaktivt.
88
Mycket frätande ämne.
X88
Mycket frätande ämne som reagerar farligt med vatten. *
883
Mycket frätande ämne, brand­farligt (flampunkt minst 23 °C och högst 60 °C).
884
Mycket frätande fast ämne, brand­farligt eller själv­upphettande.
885
Mycket frätande ämne, oxiderande (brand­understödjande).
886
Mycket frätande ämne, giftigt.
X886
Mycket frätande ämne, giftigt, som reagerar farligt med vatten. *
89
Frätande eller svagt frätande ämne, som spontant kan leda till en häftig reaktion.
90
Miljöfarligt ämne; övriga farliga ämnen.
99
Olika farliga ämnen som trans­porteras vid förhöjd temperatur.

* ) Vatten får endast användas efter godkännande av sakkunnig.

Användnings­områden

Data saknas.

Synonymer

Engelska

Barium azide ADR

Franska

Azoture de baryum ADR

Svenska

Bariumazid ADR

Tyska

Bariumazid ADR

Information för räddningstjänsten

Initial information

Ämnes­beskrivning:

Explosivt tändämne med risk för massexplosion.

Initialt riskområde:

Vid brand i personbil: 300 m. Brand i lastbil, byggnad, förråd: 800 m.

Med ”initialt riskområde” avses det bedömda risk­område som en räddnings­ledare etablerar initialt, innan underlag från insats­planer, spridnings­beräkningar, utförd indikering m.m. har beaktats och vägts in i besluts­underlaget.

Riskområdet mäts radiellt från kanten av vätskepöl, förpackning eller annan typ av spill. Vid läckage av enbart ångor eller gas mäts avståndet från utsläppspunkten.

Skydd – livräddning:

Beskriver lämplig skyddsutrustning (skyddsnivå) för insats­personal som, vid liv­räddning, under en kort tid utsätts för till exempel ångor men undviker direkt­kontakt med ämnet.

Skydd – läckageplats:

Beskriver lämplig skyddsutrustning (skyddsnivå) för insats­personal som riskerar att komma i direkt­kontakt med ämnet.

Kommentar angående rekommenda­tionerna om skydd vid läckageplats:
Vid förorenings­koncentra­tioner som understiger IDLH kan – efter risk­bedömning – även filter­mask komma ifråga. Eftersom denna fungerar annorlunda än den vanliga andnings­apparaten, bland annat genom att individuell till­passning krävs, bör den dock inte användas utan särskild utbildning. Den europeiska standarden EN 529:2005 (på svenska: SS-EN 529:2005) kan användas som grund för lokala arbetsrutiner.

Släckmedel:

Vattenspray.

Övrigt:

Det kan vara bra att spela in olycksplats och räddningsinsats från en fast plats. Filmen kan sedan användas som hjälp att leta efter utkastade föremål vid en eventuell explosion.

Riskfaktorer – Explosiver riskgrupp 1.1

Ämnen transporterade eller lagrade enligt gällande bestämmelser kan explodera endast i brand. De explosiva varorna kan explodera redan efter några minuters upp­hettning. Om lågorna ännu inte upphettar dem, beror tiden som man har till förfogande på brandens spridningshastighet.

Hela den transporterade eller lagrade mängden kan explodera samtidigt. Tryckvågen, kaststycken, splitter och glas från krossade fönster kan skada människor.

Även om en explosion har inträffat eller brandbekämpning gjorts, kan efterexplosioner inträffa i upp till två dygn.

Ämnets faroangivelser:

  • Skadligt vid förtäring.
  • Skadligt vid inandning.
  • (ytterligare faroangivelser tillfogas av tillverkaren/importören)

Åtgärdsschema

Framkörning

Gör halvhalt – kör inte in i olyckan!

Påbörja orientering

Gör detta i skydd och på avstånd med kikare.

Gör riskbedömning

Liv i fara – Utsläpp – Brand – Andra risker – ?

Påbörja zonindelning

Bestäm initialt riskområde.

Bestäm skyddsnivå för livräddning

Genomför eventuell livräddning

Beakta riskerna för explosion. Personer som kan förflytta sig själva, skall i första hand ombes ta sig från platsen med hjälp av t.ex. högtalare.

Livräddning kan vara möjligt i följande fall:

  • Brand i motorutrymme.
  • Brand i förarutrymme.
  • Brand i däck om branden är av liten omfattning och lastbilsflaket ej börjat brinna.

Utrym och spärra av

Varna allmänheten.

Förbered fortsatt arbete

Gör ny riskbedömning.

Fastställ zonindelningen, och märk ut zonerna.

Bestäm skyddsnivåer i de olika zonerna.

Omfallsplanering.

Håll området avspärrat i två dygn även om en explosion har inträffat eller brandbekämpning gjorts.

Åtgärda eventuell brand/brandfara

Undanröj eventuella tändkällor. Om de explo­siva ämnena har upphettats eller antänts, börja inte släcka branden, utan avlägsna er från riskområdet.

Brandsläckning kan vara möjlig i följande fall:

  • Brand i motorutrymme.
  • Brand i förarutrymme.
  • Brand i däck om branden är av liten omfattning och lastbilsflaket ej börjat brinna. Beakta risken för återantändning i däck.

Använd lämpligt släckmedel. Rekommendation: Vattenspray.

Förbered saneringsplats

för sanering av personal och utrustning.

Ta hand om eventuellt utsläpp

Försök se till att avsändaren tar hand om lasten. Har explosion inträffat måste genom­sökning av terrängen ske efter utkastad explosiv vara. Vid utkastad militär vara måste amröjpersonal användas.

Sanera personal och utrustning

Meddela berörda myndigheter

Exempelvis Polismyndigheten, Miljökontoret och MSB:s explosivämnesexpertis.

Avsluta räddningsinsatsen

Avlägsna avspärrningar. Underrätta ägare och nyttjanderättshavare om risker och behovet av bevakning etc. Beslutet ska dokumenteras.

Akut omhänder­tagande på olycksplats –
Azider

Huvudrisker

Risk för livshotande förgiftning via inandning, förtäring eller hudupptag. Gaserna är mycket giftiga samt kraftigt retande på slemhinnor och ögon. Risk för sena symtom t.ex. blodtrycksfall.

Visa ordförklaringar  

Antidot

Ett antidot är ett motgift som ges för att ta bort eller minska effekter av ett gift.

Cyanos

Vid låg syrehalt i blodet uppträder en karateristisk blå miss­färgning av hud, läppar och slem­hinnor. Detta kallas cyanos.

Till läkare/sjukhus

Vid rekommendationen ”till sjukhus” är situa­tionen all­var­ligare och kräver större resurser än om det står ”till läkare”. Vid rekom­men­da­tionen ”till läkare” är be­döm­ningen av en läkare, som kan be­finna sig på en vård­central, viktigare än till­gången till resurser.

Symtom & första hjälpen

Inandning

Symtom

Sveda, irritation, hosta och bröstsmärtor. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar. Vid höga halter: kramper, blodtrycksfall, andnöd, medvetslöshet och hjärtpåverkan. Symtomen kan komma snabbt. Risk för lungödem (vätska i lungorna) som kan vara fördröjt upp till 48 timmar.

Första hjälpen

Frisk luft. Vila. Genast syrgas (100%). Andningshjälp. Ej mun-till-mun andning. Vaken person: bekväm halv­sittande ställning. Med­vetande­påverkad med risk för ofri luftväg (särskilt i samband med kräkning): stabilt sidoläge. Genast till sjukhus. Fortsätt att ge 100% syrgas under transporten.

Hudkontakt

Symtom

Irritation, rodnad och smärta. Kan tas upp av huden. Observera risken för samtidig inandning – se Inandning. Flytande ämne eller utströmmande gas kan ge köldskada.

Första hjälpen

Tag av förorenade kläder, skor, smycken etc. Spola omedelbart med vatten och tvätta noggrant med tvål och vatten. Till sjukhus.

Ögonstänk

Symtom

Sveda, tårflöde, smärta. Risk för frätskada vid höga halter. Symtomen kan vara fördröjda. Observera risken för samtidig inandning – se Inandning. Flytande ämne eller utströmmande gas kan ge köldskada.

Första hjälpen

Spola omedelbart exponerade ögon med vatten (mjuk stråle) i 5 minuter. Håll ögonlocken brett isär. Avlägsna kontaktlinser snarast. Lokalbedöva vid behov. Till sjukhus.

Förtäring

Symtom

Sveda, diarré, svettning, matthet, muskelsvaghet. Se även Inandning.

Första hjälpen

Vid fullt medvetande: skölj omedelbart ur munnen och ge dryck. Framkalla kräkning. Se Inandning. Genast till sjukhus.

Sanering

Vid exponering ska livräddande sanering (avklädning och avspolning med vatten) genomföras, följt av fullständig personsanering.

Sanerings­personalen ska bära personlig skydds­utrustning anpassad till situationen.

Mer info angående sanering  

Livräddande personsanering

Livräddande personsanering utförs av räddnings­tjänstens personal. Det är viktigt att den liv­räddande insatsen genom­förs snabbt. Räddnings­tjänsten ska alltså inte vänta på att sjukvården kommer till platsen. Om det inte finns något tempererat vatten använder räddnings­tjänsten det vatten som finns till­gängligt. Efter att personalen har spolat av den drabbade måste han eller hon snabbt torkas torr och komma till en varm miljö. Om det farliga ämnet inte är vatten­lösligt ska personalen använda tvål och vatten vid den liv­räddande person­saneringen.

Sammanfattningsvis är arbets­gången vid liv­räddande person­sanering följande:

  1. Flytta den drabbade från utsläpps­källan till utkanten av den heta zonen.
  2. Gör en snabb bedömning av symtom och tecken på kontaminering hos den drabbade. Vid tecken på kontaminering, klä av den drabbade (utan att dra kläderna över huvudet).
  3. Sök efter hudsymtom eller andra tecken på hudkontaminering.
  4. Spola den drabbade med rikliga mängder vatten och tvätta eventuellt med tvål eller använd särskilda saneringsmedel.

Fullständig personsanering

Med fullständig personsanering menas att det farliga ämnet av­lägsnas på sådant sätt och i sådan om­fattning att skade­verkan på individen upphör.

Metoder för fullständig personsanering är:

  • avklädning (om detta inte redan är genomfört under Liv­räddande sanering)
  • avspolning/dusch
  • tvättning med tvål och vatten
  • särskilda sanerings­medel (till exempel PS 104).

Fullständig personsanering ska precis som den liv­räddande person­saneringen ut­föras steg­vis och efter varje moment ska personalen värdera om det är nöd­vändigt med fler åt­gärder. Det som styr vilka och hur många moment som ska genom­föras är skade­verkan från det aktuella ämnet och vilka moment som räddnings­tjänsten redan har genom­fört vid den liv­räddande person­saneringen.

Utifrån regionala och lokala förut­sättningar kan den full­ständiga person­saneringens olika moment inledas i skade­området och avslutas på sjuk­hus eller vård­central. Det beror på det farliga ämnets skade­verkan. Vissa farliga ämnen, till exempel kemiska strids­medel, kräver sär­skilt person­sanerings­medel, PS 104. Sådan sanering kan behöva ske i skadeområdet.

Fördjupning om sanering

För en mer ingående beskrivningar hänvisas till rapporten Ljungquist och Wermelin, Planering och sam­verkan vid händelser med farliga ämnen, Socialstyrelsen, 2008. Läs hela rapporten.

Ytterligare information

Vid frågor angående symtom eller behandling kontakta Gift­informations­centralen. Tel 112 i akuta lägen. Allmänna förfrågningar 010-456 67 00.

Fysikaliska data

Allmänt

Tillstånd:

Fast

Här anges ämnets aggregations­tillstånd vid +20 °C, det vill säga gas, vätska eller fast form, samt viss tilläggs­information om utseende och beskaffenhet.

Färg:

Vit

Ett försök att ge en beskrivning av ämnets färg. I många fall kan färgen variera något beroende på ämnets renhetsgrad.

Färgen kan skilja sig åt mellan ag­grega­tions­till­stånden: det vanligaste fallet är att en vätska som är genomskinlig får vit färg i fast tillstånd (jämför vatten som blir snö).

Lukt:

Luktfri

Observera att en lukt kan beskrivas på flera olika sätt. Den beskrivning som anges kan därför enbart ses som ungefärlig.

Smältpunkt:

120 °C (sönderdelas)

Smältpunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast form till flytande form.

Samma temperatur kallas fryspunkt eller stelningspunkt då ämnet övergår från vätska till fast form.

Kokpunkt:

Kokpunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från flytande form till gasform. Vid kok­punkten är ämnets ång­tryck lika med omgivande tryck (normalt atmosfärs­tryck är 101,3 kPa).

Samma temperatur kallas kondensations­punkt då ämnet övergår från gas till vätska.

Om temperaturuppgiften åtföljs av ”(subliminerar)” betyder det att det fasta ämnet direkt övergår till gasfas, utan att först smälta.

Brännbarhets­område:

Ej bedömt/okänt

Brännbarhetsområde anger inom vilka koncentrations­gränser ångor från ett ämne är brännbara i luft. Bränn­barhets­område anges som volymprocent gas i luft.

Undre brännbarhetsgränsen (UB) anger den lägsta koncentration en gas blandad i luft måste ha för att kunna antändas. Under undre bränn­barhets­gränsen är det för låg koncentration av ångor i luft­blandningen för att ämnet ska kunna antändas.

Övre brännbarhetsgränsen (ÖB) anger den högsta koncentration en gas blandad i luft kan ha för att kunna antändas. Över övre bränn­barhets­gränsen är det för hög koncentration av ångor i luft­blandningen för att de ska kunna antändas.

Flampunkt:

Flampunkt är den lägsta temperatur vid vilken ett bränn­bart ämne avger ångor i sådan koncentration i luften att de är antändbara, det vill säga den temperatur när ämnets ångor når undre brännbarhetsgränsen.

Termisk tändpunkt:

275 °C

Termisk tändpunkt är den lägsta temperatur som krävs för att ett ämne ska kunna antändas utan inverkan av låga eller annan tändkälla.

Densitet:

2963 kg/m³  (Vatten ≈ 1000)

Densiteten anger ett ämnes vikt per volymenhet, uttryckt i kilogram per kubikmeter (kg/m³).

Densiteten som anges i denna databas gäller ämnet i flytande eller fast form, vid rums­temperatur (20 °C) eller den temperatur som anges. Värdet kan jämföras med vattnets densitet som är ca 1000 kg/m³.

Obs! Om ämnet är en gas vid normalt tryck och rums­temperatur anges densiteten för ämnets vätskefas, d.v.s. vid förhöjt tryck eller vid lägre temperatur. Gasens densitetet anges i stället under densitetstal.

Densitets­tal:

  (Luft = 1,0)

Densitetstalet beskriver hur tung en gas eller en ånga är i för­hållande till luft. Andra benämningar som förekommer är relativ ångdensitet och gastäthetsförhållande.

Luft har densitetstal 1 och gaser som är lättare än luft har densitetstal mellan 0 och 1, medan tyngre gaser har värden över 1.

Densitetstalet har främst betydelse när gasen eller ångan är koncentrerad, t.ex. vid vätskespill inomhus. När gasen eller ångan blir utspädd och upp­blandad med luft kommer den att följa luft­rörelserna oberoende av densitetstalet.

Viskositet:

  (Vatten = 1,0)

Viskositet anger hur trögflytande en vätska är. Viskositeten anges i mm²/s, vilket också kallas centistoke (cSt).

Värdet kan jämföras med vattnets viskositet som är 1 mm²/s, eller med viskositeten hos rumsvarm sirap som är ca 9000 mm²/s.

(Här avses kinematisk viskositet.)

Vatten­löslighet:

Lättlöslig i vatten (17 vikt-%)

Vattenlöslighet anger ämnets löslighet i vatten med någon av fraserna:

  • Ej löslig (< 0,01 vikt-%)
  • Svårlöslig (0,01-1 vikt-%)
  • Delvis löslig (1-10 vikt-%)
  • Lättlöslig (10-99 vikt-%)
  • Helt löslig (100 vikt-%)

Molekyl­formel:

Ba(N3)2

Fältet molekylformel visar ämnets kemiska formel som en summa­formel (summan av alla i ämnet ingående atomer).

Ibland är formeln uppdelad för att bättre återge molekylens struktur.

Molekyl­vikt:

Molekylvikt är summan av de relativa atom­massorna för de atomer som ingår i en molekyl av ämnet.

Den anges i enheten gram per mol (g/mol).

Jonisations­potential:

Ett ämnes jonisationspotential är ett mått på hur mycket strålnings­energi en molekyl måste ut­sättas för, för att joniseras.

Jonisationspotentialen anges i enheten elektronvolt (eV).

Uppgiften är intressant om man vill mäta koncentrationer av ämnet med en foto­jonisa­tions­detektor (PID). Dessa detektorer är vanligtvis utrustade med en 10,6 eV-lampa, vilket får till följd att ämnen med högre jonisations­potential än 10,6 eV inte kan detekteras.

Kritisk temperatur:

Kritisk temperatur är den temperatur över vilken ett ämne enbart befinner sig i gasfas, oavsett tryck.

Förångnings­egenskaper

Ångtryck:

Enkelt uttryckt är ångtryck det tryck som den ånga som avdunstar från ett ämne ger upphov till. Det blir högre ju högre ämnets temperatur är, och anges i kilopascal (kPa).

Mer formellt beskriver ångtrycket ett jämviktsläge, där avdunstningen från vätska till gasfas och kondensationen från gasfas till vätska är lika stora, eller för fasta ämnen att sublimeringen till gasfas och desublimeringen till fast ämne är lika stora.

Om man värmer upp en vätska så mycket att dess ångtryck blir lika stort som atmosfärstrycket (ca 101 kPa) börjar vätskan att koka.

Ångtrycket är särskilt intressant vid förvaring av tryckkondenserade gaser eftersom trycket i tanken då är detsamma som ångtrycket, under förutsättning att det fortfarande finns både gas och vätska i tanken.

Gränsvärden

Data saknas.

Fördjupad info om gränsvärden  

Gränsvärdes­hierarkin AEGL – ERPG – TEEL

Gränsvärdena AEGL, ERPG och TEEL kommer alla från USA. Här sammanfattas deras inbördes skillnad:

  • AEGL tar hänsyn till äldre och barn, samt andra extra känsliga individer. Grunden för gräns­värdena är väl dokumenterad och processen är transparent. Gräns­värden finns för fem olika exponerings­tider: 10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim, 8 tim.
  • ERPG tar inte någon hänsyn till att vissa personer kan vara särskilt känsliga. Grunden för gräns­värdena är dokumenterad, men inte lika fylligt eller transparent som för AEGL. Gräns­värden finns för exponerings­tiden 1 tim.
  • TEEL är provisoriska gräns­värden som kan användas i brist på bättre data. Gränsvärden finns för exponerings­tiden 15 min.

MSB och Socialstyrelsen är överens om att AEGL-värdena är de som har högst kvalitet. MSB RIB redovisar därför i första hand AEGL-värden om sådana finns fast­ställda för ämnet; i andra hand anges ERPG-värden. TEEL-värden visas om varken AEGL- eller ERPG-värde finns.

Gränsvärdes­nivåerna 1–2–3 för AEGL, ERPG och TEEL

De tre tröskelnivåerna 1, 2 och 3 betyder i praktiken samma sak för de tre gränsvärdena AEGL, ERPG och TEEL. Sambandet mellan tröskelnivåer och farlighetsgrad kan illustreras enligt figuren nedan. De färgade pilarna symboliserar undan för undan stigande koncentration.

För exakta definitioner, se artikeln om respektive gränsvärde längre ner.

AEGL – Acute Exposure Guideline Levels

Syftet med AEGL-värdena är att skapa ett veten­skapligt baserat verktyg som kan användas vid planering, respons och prevention av olycks­tillbud. Rikt­värdena ska kunna användas både på allmänna platser, arbetsplatser, transporter, militära operationer och vid sanering av förorenade områden. AEGL-värden är rikt­värden för exponering under en kort tid, vid en­staka till­fällen, för luft­burna ämnen med hög akut toxicitet.

Värdena anger tröskel­värden för den all­männa befolk­ningen och är utvecklade för fem olika exponerings­tider (10 min, 30 min, 1 tim, 4 tim och 8 tim) och tre olika grader av effekter. Även om känsliga grupper per definition inkluderas så kan fortfarande vissa enstaka personer drabbas under de nivåer som anges.

AEGL-1: den luft­burna koncentra­tionen av ett ämne över vilken man beräknat att den all­männa befolk­ningen, inklusive känsliga individer, kan uppleva besvär, irritation eller vissa effekter som inte ger symtom. Effekterna är dock över­gående och påverkar inte personens förmåga att agera.

AEGL-2: den luf­burna koncentra­tionen av ett ämne över vilken man beräknat att den all­männa befolk­ningen, inklusive känsliga individer, kan få irrever­sibla eller andra all­varliga och lång­variga hälso­effekter eller en ned­satt förmåga att fly från exponeringen.

AEGL-3: den luft­burna koncentra­tionen av ett ämne över vilken man beräknat att den all­männa befolk­ningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livs­hotande hälso­effekter eller död.

För ytterligare information, se webbplatsen för Amerikanska naturvårdsverket (EPA).

ERPG – Emergency Response Planning Guidelines

ERPG är ett mått på den luftburna koncentration vid vilken en person efter en timmes exponering kan erhålla förgiftnings­symtom. Värdena tar inte hänsyn till att vissa personer kan vara särskilt känsliga. De tre nivåerna är:

ERPG-1: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att uppleva annat än milda och reversibla effekter på hälsan eller uppleva en klart urskiljbar lukt.

ERPG-2: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att uppleva eller utveckla irreversibla eller andra allvarliga skadesymtom som kan hindra dem från att vidta skyddsåtgärder.

ERPG-3: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla individer kan exponeras upp till en timme utan att erhålla livshotande eller dödliga skador.

För ytterligare information, se webbplatsen för American Industrial Hygiene Association (AIHA).

TEEL – Temporary Emergency Exposure Limits

TEEL är tillfälliga gränsvärden som kan användas i brist på bättre data. De är inte alls kvalitets­säkrade på samma sätt som t.ex. ERPG. TEEL-värdet ska ses som ett tids­vägt medelvärde för en exponering under 15 minuter. Bort­sett från den annor­lunda exponerings­tiden stämmer defini­tionerna överens med ERPG.

TEEL-1: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla indi­vider kan exponeras utan att upp­leva annat än milda och reversibla effekter på hälsan eller uppleva en klart urskiljbar lukt.

TEEL-2: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla indi­vider kan exponeras utan att upp­leva eller utveckla irreversibla eller andra all­varliga skade­symtom som kan hindra dem från att vidta skydds­åtgärder.

TEEL-3: Den maximala koncentrationen i luft under vilken det kan antas att nästan alla indi­vider kan exponeras utan att erhålla livs­hotande eller död­liga skador.

För ytterligare information, se https://response.restoration.noaa.gov/oil-and-chemical-spills/chemical-spills/resources/temporary-emergency-exposure-limits-teels.html.

NGV – Nivågränsvärde

Nivågränsvärdet är fastställt av Arbets­miljö­verket och gäller vid exponering under en arbetsdag (det uttrycks som ”8 h” i vår tabell). Nivågränsvärden är bindande för arbetsgivaren och får inte överskridas.

KGV – Korttidsgränsvärde

Korttidsgränsvärdet är fastställt av Arbets­miljö­verket och gäller för exponering under en referens­period av 15 minuter (oftast) eller 5 minuter (bl.a. för ammoniak). Korttids­gräns­värdet kan vara bindande eller väg­ledande för arbets­givaren.

I denna databas markeras bindande korttids­gräns­värden med KGV (= får inte över­skridas) och väg­ledande korttids­gräns­värden med KGV(V) (= rekommen­derat högsta värde).

IDLH – Immediately Dangerous to Life or Health

Gränsvärdet IDLH togs fram som ett stöd i valet av andnings­skydds­utrustning. Tanken med IDLH var att bestämma vid vilken koncentration en arbetare kan utrymma från ett förorenat område, utan att drabbas av irreversibla häls­oeffekter, ifall hans andnings­skydds­utrustning skulle krångla. I bedömningen vägs också in symtom som påverkar förmågan att fly, t.ex. ögon­irritation eller för­virring.

Vid föroreningskoncentrationer som överstiger IDLH är således filter­mask inte något lämp­ligt alter­nativ, utan då krävs räddnings­tjänstens vanliga trycklufts­apparat.

För ytterligare information, se http://www.cdc.gov/niosh/idlh/.

Miljö

Tolkning av toxikologiska data

Data saknas.

Toxikologiska data

BeskrivningVärde
LC50 fisk, 96 h 10 mg/l