Ur innehållet: Kartläggningen av brandmännens arbetsmiljö har gjorts med tre metoder: 1. Intervjuer av enskilda brandmän, 2. Litteraturstudie främst om brandgasers kemi och toxikologi, 3. Mätningar av och litteraturstudier om kolmonoxid. Intervjuerna omfattade alla typer av arbetsmiljöproblem med de olika arbetsuppgifter en brandman har och skyddsutrustningen som används. Litteraturstudien visade att miljön på en brandplats kan variera avsevärt med avseende på förekomst och halter av olika ämnen. De olika ämnena har olika giftverkan, en del kvävande (t ex kolmonoxid, cyanväte) andra är irriterande (t ex akrolein, saltsyra). I brandrök förekommer ämnen som är cancerframkallande (bensen och polyaromatiska kolväten, PAH). Medicinska undersökningar visar på försämrad lungfunktion, liten ökning i dödlighet i vissa cancersjukdomar samt påverkan på fortplantningsförmågan bland manlig brandpersonal. Mätningarna omfattade bestämning av kolmonoxid i blodet hos brandmän, före och efter arbete på brandplatser samt personburna kontinuerliga mätningar under brandplatsarbete. Mätningarna visade att exponeringen för kolmonoxid kan variera avsevärt mellan olika bränder och mellan olika arbetsuppgifter. Vid mark- och skogsbränder var exponering för kolmonoxid låg. Högst exponering uppmättes vid arbete inomhus. I rapporten föreslås bl a följande åtgärder: - tryckluftsapparat bör användas i större utsträckning även då röken inte är så irriterande. - brandmännens kunskaper om brandgasers kemi och toxikologi bör fördjupas. - gravida kvinnliga brandmän bör undvika att exponeras för brandrök. - vissa arbetsmoment bör övas mer t ex nertagning av stormskadade träd, arbete med motordrivna verktyg och halkkörning med fordon. -exponeringen för motoravgaser från fordon och verktyg kan minskas med avgasutsug i vagnhallar, användning av motorvärmare och "miljövänliga bränslen", avgasrör på fordon och pumpar som mynnar högt samt arbetsrotation för pumpskötare. Behov av fortsatt forskning och utveckling: Filtermask i kombination med en kolmonoxidvarnare kan vara ett komplement till tryckluftsapparaten vid arbete med lite rök t ex vid mark- och skogsbränder och vid eftersläckning. Filter och varnare bör testas om de uppfyller de säkerhetskrav man måste ställa om de skall kunna användas av brandmän. Utveckling av verktyg, hjälpmedel och arbetsmetoder behövs för t ex håltagning i väggar och tak.