Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Energi och inkomstfördelningen
Författare
Diczfalusy Bo
Utgivare
Sekretariatet för framtidsstudier
Utgivningsår
1976-11-30
Den privata konsumtionen stod 1970 för ungefär 75 % av den totala energianvändningen i Sverige. Medelhushållet förbrukade ca 74 Mwh primär energi (direkt + indirekt). 85 % av denna energiförbrukning togs upp av bostäder, transporter, mat och fritid. Energiförbrukningen är proportionell mot inkomsten efter skatt. Ett hushåll med 60 000 kronor om året gör av med fyra gånger så mycket energi som ett med 15 000 kronor. De 20 % av hushållen som har de högsta inkomsterna gör av med 37 % av den totala energiförbrukningen. De 20 % med lägst inkomster gör av med 7 %. En ren inkomstomfördelning påverkar inte samhällets totala energiförbrukning. Den offentliga sektorn är grovt sett hälften så energiintensiv som den privata konsumtionen. Kommunala tjänster som vård etc drar bara en fjärdedel så mycket energi per krona som privat konsumtion. Energiskatter drabbar olika grupper på olika sätt. El- och brännolja drabbar de lågavlönade relativt hårdare än de högavlönade, medan motsatsen gäller för bensinprishöjningar. De högavlönade har emellertid större möjligheter att anpassa sin konsumtion till ändrade priser. Energiskatternas inverkan på hushållens energiförbrukning beror på hur den indragna köpkraften används. Investeringar i energibesparande åtgärder samt offentliga tjänster ger lägre total energiförbrukning än om köpkraften slussas tillbaka till hushållen via bidrag etc.