Kriget i Ukraina och det förändrade säkerhetsläget har ytterligare aktualiserat frågan om planering för räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) i Sverige. Vid sidan av det utvecklingsarbete Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) löpande bedriver på området, ska MSB den 1 mars 2023 redovisa sitt svar på ett särskilt regeringsuppdrag om att ta fram dimensionerande planeringsförutsättningar för den kommunala räddningstjänsten under höjd beredskap. Syftet med denna studie är att samla in erfarenheter av kriget från den ukrainska räddningstjänsten och att omsätta dem till lärdomar för den svenska planeringen på området. Studiens empiri utgörs framför allt av olika öppet tillgängliga källor, som har kompletterats med ett antal intervjuer med respondenter som har erfarenhet av att arbeta med räddningsinsatser i det krigsdrabbade Ukraina. En övergripande erfarenhet är att den ryska krigföringen, i strid med folkrätten, inte begränsar sig till militära mål utan riktar sig mot både civilbefolkningen och civil infrastruktur. Detta medför ett behov av sök och räddning av personer i raserade byggnader, men även hantering av minor och oexploderad ammunition (OXA). Vidare tär krigets utdragna natur på befintliga resurser, som dessutom efterfrågas av flera aktörer samtidigt. Kort sagt har den ukrainska räddningstjänsten under lång tid stått inför en mycket kraftig belastning. Viktiga lärdomar för svensk del är behovet av att planera utifrån krigets och samhällets förutsättningar, utifrån krigets kompetensbehov samt utifrån möjligheter till internationellt stöd. Vid intervjuer har parametrar som mental förberedelse på krigets villkor och flexibilitet i arbetet särskilt framhållits som viktiga att beakta i planeringen av räddningstjänstens verksamhet inför krig.