I dagens samhälle kopplas allt fler verksamheter samman och görs beroende av varandra. Detta leder till bättre tjänster och lägre kostnad, ofta genom stöd av digitalisering. Samtidig gör sammankopplingen att nya sårbarheter uppstår och komplexiteten ökar. Traditionella metoder för att analysera risker räcker då inte till. De metoder som idag används för riskanalys har svårt att hantera sammankopplade system. Det beror på att de fokuserar på fel i systemens delar, snarare än problem som uppkommer genom brister i samspelet i ett sådant system-av[1]system. Ofta utgår de också från att sannolikheter för händelser är kända, men nu för tiden förändras verkligheten för snabbt för att hinna samla relevant statistik. I det här projektet studeras nya metoder baserade på systemtänkande. Det innebär att fokus läggs mer på helheten och samspelet mellan delarna, än på de enskilda system som ska samarbeta. Metoden utgår ifrån en modellering av sammankopplade förmågor. Genom att titta på hur dessa samspelar, och vilken dynamik som uppkommer, kan nya typer av risker identifieras och åtgärdas. För att säkerställa att den nya metoden kan hantera verkliga, komplexa situationer kommer den utformas med hjälp av fallstudier. Tre olika fall kommer att studeras: 1. Räddningsinsats vid skogsbrand 2. Sjukvård vid pandemi 3. Framtida autonoma transportsystem