I början av 2017 beslutade regeringen om Sveriges första nationella säkerhetsstrategi. Den uttrycker regeringens samlade syn på säkerhet och anger en inriktning för landets övergripande säkerhetsåtgärder. För att inriktningen skall bli verklighet måste den över tid tillåtas forma vårt institutionella säkerhetsarbete. Ramarna för hur samhällssäkerhet kan och bör bedrivas sätts av rättsliga och organisatoriska förutsättningar och, inte minst, den svenska förvaltningskulturen och dess stora omvälvningar under avregleringarnas 1980-tal. Denna skrift är en ständigt utvecklad beskrivning av ett sådant system. Syftet med rapporten är att ge läsaren en förståelse på systemnivå av Sveriges krisberedskap och totalförsvar. Den förnyade totalförsvarsplaneringen, en komplex hotbild och nya sårbarheter gör att systemförståelse är särskilt viktigt för att kunna planera för, motverka och hantera de allvarliga påfrestningar som det moderna samhället kan ställas inför för vid olyckor, kriser och krig. Systemperspektivet ökar förutsättningarna att agera effektivt och att anpassa planer och rutiner till oväntade händelser. I förlängningen ökar möjligheterna att uppnå målet med systemet: ett säkert och motståndskraftigt Sverige. Rapporten beskriver svensk samhällssäkerhet ur två perspektiv: dels en historisk överblick av hur totalförsvaret och krisberedskapen utvecklats från tidigt 1900-tal och fram till idag, dels en översiktlig beskrivning av de rättsliga, administrativa och organisatoriska förutsättningarna på lokal, regional och nationell nivå. Tillsammans ger dessa perspektiv möjligheten att navigera i en samhällsprocess under snabb förändring. Inför årets version har beskrivningen fördjupats när det gäller det gamla totalförsvaret och utvecklingen av den militära förmågan. De rättsliga förutsättningarna för både totalförsvar och krisberedskap har samlats och fördjupats i en bilaga. Därutöver har mindre justeringar gjorts: bland annat har aktuella händelser under 2017 tillförts och särskild hänsyn tagits till försvarsberedningens rapport från december 2017. Inför nästa uppdatering som planeras till årsskiftet 2018/2019 kommer arbetet att fokusera på att uppdatera avsnitten om hotbilden, gråzonsproblematik och informationspåverkan samt göra ytterligare fördjupningar i kapitlet om det gamla totalförsvaret och i kapitlet om totalförsvaret idag.