Begreppet samhällsresiliens har på kort tid fått fäste i en bred diskussion om samhällets förmåga att motstå hot om såväl naturkatastrofer som terrorhandlingar. Forskningsprojektet som redovisas här har studerat hur och varför detta har kunnat ske. Vilka förutsättningar har banat väg för resiliens att etableras som ett naturligt begrepp i denna diskussion? Genom studier i säväl Sverige som Australien och Brasilien har en analys genomförts där villkoren för resiliens att etablera sig beskrivs som (1) en vetenskaplig tillgänglighet som ger legitimitet till påståendet att samhällen behöver bli resilienta, (2) ett politiskt behov att decentralisera ansvar för samhällsäkerhet till lokala nätverk av aktörer, samt (3) definierande händelser såsom terrorattackerna i USA den 11 september 2001 och orkanen Katrina i samma land fyra år senare. Diskussionen om samhällsresiliens kan tydligt spåras till den anglosaxiska världen där länder som Storbritannien, USA och Australien tidigt använt sig av begreppet på olika samhällsnivåer. I Sverige har nationell policy ännu inte formulerats för samhällets resiliens, men en diskussion förs av olika aktörer (däribland MSB) kring vikten av att också Sverige ska bli ett resilient samhälle. Förutsättningarna för detta kan vara goda då den svenska förvaltningsmodellen redan präglas av en hög grad av decentralisering.