Flodvågskatastrofen i Sydostasien annandag jul 2004 blev en traumatisk händelse för många tusen svenska medborgare. Mer än 500 svenskar dog av vågen, många gånger fler drabbades indirekt. Trots att katastrofen inträffade mitt i julhelgen reagerade de svenska medierna snabbt på nyheten. Bara timmar efter tsunamin fanns rapporter om katastrofen i flera medier, och efter ytterligare några timmar satt flera reportrar och fotografer i plan på väg till det drabbade området. De följande veckorna dominerade katastrofen mediernas rapportering mer än någon annan nyhet gjort i modern tid. I denna rapport undersöks hur fyra dagstidningar, två nättidningar och fyra etermedier hanterade situationen, vilka resurser de satte in i bevakningen och vilka händelser och människor de rapporterade om. Här undersöks också den våg av kritik som i medierna riktades mot den svenska regeringen och de mest berörda myndigheterna, främst för deras oförmåga att snabbt komma till de drabbades undsättning.