Sammanfattning Räddningsverket genomför sedan 1987 kontinuerligt observatörsinsatser vid inträffade olyckshändelser. Rapporten behandlar hur observatörsverksamheten kan förändras och förbättras. En rad problem har identifierats i dagens verksamhet. De viktigaste är: avsaknad av målsättning för enskilda observationer, att observatörsrapporterna är fattiga på reflektioner i form av analyserande diskussioner och att en teoretisk ansats för hur observatörer bör se på krishantering inte finns. Syftet är främst att utarbeta en modell som ger observatörer en helhetsbild av krishantering utifrån vilken de ska kunna strukturera, analysera och återföra information från observationer av krishantering. Modellen ska även kunna användas i beslutsprocessen inför ett uppdrag. Observatörsverksamheten i framtiden delas in i elva olika huvudpunkter och förslag till förändringar och förbättringar ges. De viktigaste slutsatserna från arbetet är: Det behövs en utbildning för observatörer. Observatörsmodellen bör appliceras i observatörsverksamheten. Den bör utvecklas med avseende på nyckelord. Modellen över arbetsgången för en observatörsverksamhet bör tillämpas. Perception bör beaktas under ett observatörsförfarande. Ambitionsnivåer bör tillåtas variera för olika typer av uppdrag. Förhållanden mellan Räddningsverkets och övrig, från Sverige utgående, observatörsverksamhet bör klargöras. Abstract This report considers improvements in Swedish Rescue Service Agency’s observation activity on occurred accidents. A model is constructed to develop the work for observers and decisions-makers.