Kompositmaterial i flygplan, faror vid skadeplats : Medvetenhet om olycksplatsens faror - inte en fråga enbart för brandmannen
Författare
Erlandsson Lars
Utgivare
Luftfartsverket (LFV)
Utgivningsår
2003-01-20
Sammanfattning
Kompositmaterial används ofta i dagens tillverkningsprocesser, inte bara i flygplan utan också i många andra fordon och moderna lok och vagnar. Även om de enbart utgör en av många faror för räddningspersonalen (bränsle, olja, plast, syrgastuber och metaller), så är det den minst dokumenterade. Det är därför mycket viktigt att medvetenheten, bland personer som jobbar med flygolyckor, höjs när det gäller kompositer. Tillverkarna och operatörerna måste uppmanas att vara mera öppna med vilka typer av kompositer och på vilka sätt de används i flygplan. Det kan också uppnås genom en dialog mellan flygplatsräddningstjänst, flygplanstillverkare/operatör och luftfartsmyndigheterna. Medan endast cirka 20 procent av dagens civila flygplanskroppar utgörs av kompositer så kommer vi troligen att gå mot en utveckling med mer kompositer i de civila flygplanen i framtiden. Det är av högsta grad viktigt att farorna som kompositerna kan generera behandlas och tas om hand på bästa sätt. Nästan alla moderna civila flygplan använder kompositer i sin konstruktion och det är därför nödvändigt att man upprättar väldefinierade rutiner och ett generellt tillvägagångssätt i användandet av skyddsutrustning för att försäkra sig om brandmännens och övriga inblandade organisationers säkerhet vid flygplanshaverier.
Det är av yttersta angelägenhet att flygplatsens räddningstjänst och andra inblandade organisationer försäkrar sig om rätt skyddsnivå vid brand- eller andra övningar inkluderande kapövning med inblandade flygplansdelar eller andra delar som kan innehålla kompositer. Vid en flygplansolycka bör man alltid förutsätta att involverat flygplan innehåller kompositer tills annat är konfirmerat. Man får ej glömma risken att ett flygplan kan ha ytterligare kompositer i sin last. Kolfiberkompositer leder elektrisk ström och kan skada elektronisk utrustning och installationer. Detta kan t ex medföra kommunikationsproblem vid en skadeplats. Dammtät kommunikationsutrustning krävs för att vara på den säkra sidan. Komposit som utsätts för brand tappar rejält i sin strukturella styrka och kommer sannolikt inte att bära vikten av en brandman.
Kompositer ger konstruktioner med hög styrka till låg vikt, minst fem gånger större styrka än metall, de ger möjligheter till att frakta mer gods med lägre bränsleförbrukning, de korroderar inte som metall och de är enklare att underhålla och reparera och därmed billigare. Enbart dessa uppräknade faktorer är tillräckligt attraktiva och ekonomiskt fördelaktiga för flygplansindustrin. Viktigt att komma ihåg är att kompositerna inte försvinner av sig själv, mekanisk uppsamling och bortforsling är den enda metoden för sanering av ett olycksområde.
Avslutningsvis bör det poängteras att det som sägs i detta dokument om farorna med kompositer i samband med luftfartsolycka sannolikt även kan gälla vid andra skadeplatser inkluderande andra moderna transportmedel som moderna tåg, båtar, bussar, bilar, husvagnar mm. En kommunal räddningstjänst som utför en brandbekämpande insats vid t ex en garage/hus/vindsbrand bör analysera faran att det kan förekomma kompositer i golf-, fiske-, skidutrustningar samt inredningsdetaljer.
Titel: |
Kompositmaterial i flygplan, faror vid skadeplats : Medvetenhet om olycksplatsens faror - inte en fråga enbart för brandmannen |
Författare: |
|
Utgivare:
|
|
Utgivningsår:
|
2003-01-20
|
Omfång:
|
111 s. : ill.
|
Klassificering:
|
|
Nyckelord:
|
|
Serie nr:
|
BRS/LE 01:34
|