I slutet av oktober 2000 föll stora mängder nederbörd över delar av sydvästra Sverige. Mest regn uppmättes i Bohuslän, Dalsland och Värmland. Flödena i små och medelstora vattendrag ökade snabbt och i många vattendrag nåddes nivåer med 5-10 års återkomsttid, för andra vattendrag 50 års återkomsttid. Några vattendrag nådde flöden motsvarande 100-års återkomsttid. På grund av de stora mängder regn som föll i Vänerns tillrinningsområden har också tillrinningen till Vänern ökat markant. Tillrinningen beräknades till dubbelt så mycket som avtappningen genom Göta Älv. Vänerns vattennivå steg med översvämningar som följd. De stora nederbördsmängderna orsakade översvämningar i flera områden vilket också medförde räddningsinsatser i flera kommuner. I detta sammanhang övertog Länsstyrelsen i Värmlands län och Västra Götalands län ansvaret för räddningstjänsten i Arvika och Säffle kommuner respektive Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Räddningsverkets tillsynsenhet har inom ramen för tillsynsverksamheten följt de pågående insatserna med inriktning främst på länsstyrelsens roll. Syftet med uppföljningen och rapporten är att sprida erfarenheter från insatserna samt att i förekommande fall påvisa brister och lämna förslag till områden som kan förbättras. Avsikten är därmed att Räddningsverkets uppföljning ska vara ett bidrag i arbetet med att utveckla och förbättra den kommunala räddningstjänsten. Någon granskning av taktiskt genomförande av räddningsinsatserna eller utvärdering av utrustning eller metoder har inte gjorts i rapporten. En särskild utvärdering gällande Räddningsverkets insatser genomförs av Räddningsverkets räddningstjänstavdelning. Länsstyrelsen i Värmlands län följde översvämningssituationen i länet från och med månadsskiftet oktober-november. Vattennivån i sjösystemet Byälven-Glafsfjorden i västra Värmland steg i början av november och prognoserna visade på fortsatt ökning vilket skulle medföra att översvämningssituationen i Arvika kommun kunde bli kritisk. Vattennivån i Glafsfjorden ökade och behov fanns att försöka öka avtappningen av vatten från Glafsfjorden. Höjdskillnaden mellan Glafsfjorden och Byälvens utlopp i Vänern var i detta läge endast några decimeter. En ökad avtappning av vattnet sjösystemet genom att även öppna slussen i Säffle skulle förbättra förhållandet i Arvika. Räddningschefen i Arvika såg dock inga formella möjligheter att kunna öka avtappningen genom att beordra öppning av slussen i Säffle kommun. Länsstyrelsen som följt läget beslutade efter överläggningar med räddningscheferna i Arvika och Säffle kommuner att överta ansvaret för räddningstjänsten i de båda kommunerna, och genom detta ge räddningsledaren mandat att öppna slussen i Säffle kommun. Även i Dalsland rådde höga vattennivåer i vattendrag och sjöar. Länsstyrelsen i Västra Götalands län påbörjade därför i månadsskiftet oktober-november ett visst förberedande ledningsarbete. I arbetet har ingått bland annat samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län, berörda kraftbolag, kommuner och dess räddningstjänster i Dalsland. Vänerns vattennivå steg kraftigt och var den 18 november 44,97 m.ö.h., och prognosen visade en fortsatt hög tillrinning och fort-satt kraftig höjning av vattennivån. För att motverka överhängande fara för allvarliga översvämningar vid Vänern beslutade då Länsstyrelsen i Västra Götaland att fr.o.m. den 19 november överta ansvaret för räddningstjänsten i Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Beslutet syftade i första hand till att med stöd av räddningstjänstlagstiftningen kunna kräva att Vattenfall AB utökade avtappningen från Vänern utöver vattendomens bestämmelser. Ansvaret för ledningen av räddningstjänsten inom förbundet återlämnades genom samma beslut till räddningschefen i räddningstjänstförbundet. I samband med översvämningsinsatserna har erfarenheter på olika sätt vunnits, samtidigt som vissa frågor uppkommit. De erfarenheter och frågor som upplevts som aktuella och intressanta har i det följande lyfts fram. Några av frågorna har kommenterats medan andra eventuellt får belysas senare. En sådan eventuell djupare belysning av frågorna ligger utanför arbetet med denna rapport och får genomföras i annan ordning. Exempel på erfarenheter och frågor som framkommit är följande. •Räddningstjänstbegreppet, •ingrepp i annans rätt, •räddningsledares insats utanför egen kommun, •länsstyrelsens övertagande, grund och effekter, •dammar och vattendomar, •synpunkter från berörda fastighets- och objektsägare på räddningsledares beslut, •den enskildes ansvar samt •skadeståndsanspråk på grund av kommunens åtgärder.