Största delen av den olja som släpps lös i havet släpps ut helt avsiktligt. Oftast är det dock de utsläpp som sker vid olyckshändelser som uppmärksammas mest i massmedia och den allmänna debatten. En del av oljan i havet har kommit lös vid naturliga utsläpp. För att förebygga oljeutsläpp har man formulerat internationella konventioner och lagar. Internationellt samarbete är nödvändigt för att kunna lösa problemet med oljeförorening av havet. I dag finns oljebekämpningsorganisationer endast i ett fåtal nationer och i många fall är de ineffektiva. Tidigare har dispergering varit den viktigaste principen för olycksbekämpning. Numera börjar man mer och mer börja ersätta dessa kemiska metoder med mekanisk insamling och upptagning som i allmänhet är gynnsammare ur miljösynpunkt. Biologisk oljebekämpning kan komma att bli ett bra alternativ i framtiden. För insamling av olja finns en mångfald olika länskonstruktioner, men det finns en teoretisk övre gräns för hur effektiva de kan göras. All den utrustning som finns för insamling och upptagning av löskommen olja må fungera som isolerade enheter under ideala yttre betingelser. Detta är dock inte tillräckligt för att skapa en effektiv oljeberedskap. En sådan kräver helhetssyn och enheter som är utformade för att fungera tillsammans.