Denna rapport är ett examensarbete för brandingenjörslinjen vid Lunds tekniska högskola. Rapporten ingår också som en del i projektet "Ekonomisk optimering av det industriella brandskyddet", som finansieras av BRANDFORSK. Rapporten innehåller en ekonomisk riskanalys av brandskyddet vid Iggesund paperboards kartongfabrik i Iggesund. Metodiken som använts för analysen bygger på de metodiker som beskrivs av Mattsson i /1/ och av Johansson i /2/. Det första steget i metodiken är att bestämma brandfrekvensen för hela byggnaden. Detta beräknas med hjälp av en formel som beror av verksamhetstypen och totala golvarean. Resultatet uppdateras därefter med tillbudsstatistik från fabriken. Det slutliga värdet blev, efter uppdatering, 2,9 bränder per år. Därefter delas fabriken upp i delområden och brandfrekvensen för varje område beräknas. Med hjälp av statistik från andra liknande anläggningar tas reda på hur stor andel av de inträffade bränderna som börjat inom olika verksamhetstyper. Därpå undersöks hur stor andel av de olika verksamhetstyperna som finns inom varje område. Bidraget från de olika verksamhetstyperna summeras för varje område och multipliceras med den totala brandfrekvensen för hela byggnaden. För att på ett enkelt sätt kunna beräkna konsekvenserna för de bränder som kan inträffa inom varje område delas de in i tre kategorier - liten, medelstor och stor brand. En liten brand antas inte spridas från startföremålet och medför därmed begränsade skadeverkningar. En medelstor brand sprider sig inte heller från startföremålets närhet men innebär större skadeverkningar i brandlokalen. En stor brand innebär att hela brandcellen totalförstörs. För varje område görs en bedömning av hur stor andel av bränderna som har potential att medföra skador av de ovan nämnda omfattningarna. Dessa värden sätts in i ett händelseträd där även möjligheterna för att en uppkommen brand skall släckas av släcksystem, personal eller brandförsvar tas hänsyn till. Resultatet av händelseträdet blir en ny fördelning av små, medelstora och stora bränder för varje område. I de fall då en stor brand uppstår i ett område finns även risk för spridning till andra områden. Spridningsrisken beror på kvaliteten på brandcellsgränserna, vilka tilldelas olika sannolikheter för att upprätthålla sin brandavskiljande funktion. För att beräkna i hur många fall brandspridning sker ställs en matris upp där alla tänkbara kombinationer av fungerande och fallerande brandcellsgränser tas med. Resultatet av händelseträdet och brandspridningsmatrisen blir att antal sluthändelser med olika sannolikheter och ekonomiska konsekvenser. Dessa används för att få fram en förväntad total skadekostnad samt uppdelad på företaget och försäkringsbolagen. Den totala förväntade skadekostnaden för en brand uppgår till c:a 6000 kkr. Den andel av den totala skadekostnaden som företaget får stå för är c:a 800 kkr och försäkringsbolagens andel är c:a 5200 kkr. Skadekostnaderna redovisas även i olika riskprofiler. Ett användningsområde för analysen är att avgöra om brandskyddsinstallationer är ekonomiskt lönsamma. En lösning som undersökts i rapporten är förstärkta brandcellsgränser. Detta visade sig medföra att den förväntade skadekostnaden för en brand halverades. Det var främst den del av kostnaderna som försäkringsbolagen står för som minskade vilket beror på att det är de mest omfattande skadorna som minskar i antal.