Sotbildning vid förbränning innebär en rad negativa effekter som t ex miljö och hälsoeffekter till följd av sotutsläpp, minskad effektivitet hos pannor samt risk för soteld i skorstenar. För att minska risken för soteld är sotningen i Sverige obligatorisk med givna tidsintervall. Tillväxten av sotbeläggningar i panna och skorsten beror emellertid på en rad faktorer som förbränningsanordningens konstruktion, rökkanalens konstruktion, använd bränslekvalitet, anläggningens driftsätt samt skötsel och underhåll. Det finns därför ett stort behov av att finna en metod med vilken tillväxttakten hos sotbeläggningarna kan uppskattas. Rapportens första del utgörs av en genomgång av befintlig kunskap inom området sotbildning och beläggningsbildning. Mekanismer för dessa processer beskrivs, liksom mätmetoder för att bestämma sotbildning och avsättningshastigheter. Resultat från laboratorie- och fältundersökningar av beläggningsbildning främst vid oljeeldning relateras, liksom allmänna tälterfarenheter från skorstensfejarmästare. För beläggningsbildning vid vedeldning, speciellt med moderna, keramiskt infordrade pannor har mycket litet empiriskt material kunnat återfinnas. En allmän beskrivning av vedeldningens speciella förutsättningar ges dock. Inverkan på sotbeläggningarnas tillväxttakt på brandrisken belyses genom referat av laboratorieundersökningar. Även här konstateras dock att materialet är mycket knapphändigt. Slutligen föreslås en indirekt metod för att uppskatta sotbeläggningarnas tillväxttakt i en enskild anläggning. Metoden bygger på en bestämning av partikelhalten i rökgaserna. Det antas att en korrelation mellan partikelhalten och beläggningarnas tillväxttakt föreligger. Ett valideringsprogram för metoden föreslås där partikelhaltsmätningar kalibreras mot utvägning av mängden sot mellan två rensningstillfällen i ett större antal anläggningar.