Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen eller skademekanismen. Över hälften av alla dödsolyckor är en fallolycka. Sjuttio procent av alla som behöver läggas in på sjukhus till följd av olyckshändelser har skadats i fallolyckor. Fallolyckor resulterar i ungefär 600 000 vårddygn per år vilket är nästan tio gånger fler än vad som kommer ut från vägtrafikolyckor. Varje år uppsöker över 300 000 människor en akutmottagning efter att ha skadats i en fallolycka. Samhällets kostnader för fallolyckor har beräknats uppgå till 22 miljarder årligen. Enbart äldres fallolyckor motsvarar 40 procent eller 9,4 miljarder av samhällets totala kostnader för fallolyckorna. Att kunna förebygga fallolyckor hos äldre personer på ett systematiskt och effektivt sätt kan alltså, redan idag, ge enormt utslag i bättre levnadsvillkor hos äldre, hos deras anhöriga och spara mycket stora belopp för samhället. Denna fråga blir ännu viktigare i framtiden då antalet äldre förväntas öka dramatiskt. Mot den här bakgrunden beställde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) faktaunderlag rörande riskfaktorer för fall respektive fallrelaterade skador, en förteckning över interventioner som visat sig ha effekt samt en diskussion rörande dessa interventioners effekt i en svensk kontext. Faktaunderlaget skall användas för utveckling av bl a en nationell handlings- och åtgärdsplan för säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer. Uppdraget har genomförts av docent och legitimerad sjukgymnast Lillemor Lundin Olsson vid Umeå universitet. MSB arbetsgrupp bestod av Jan Schyllander, Per Nyström och Inger Mörk.