Under coronapandemin ställde många företag i Sverige om sin produktion för att bidra till samhällets hantering av krisen. Efter krisen utvecklade några av dessa företag - ABB Sverige, Saab AB, Mölnlycke Healthcare och Volvo Group - tillsammans med Region Stockholm och RISE ett koncept för att mer strukturerat ställa om industriproduktion till det som behövs vid kriser och krig. Konceptet kallas flexibel beredskap eftersom det utnyttjar möjligheterna till flexibel produktion inom det svenska näringslivet. I denna rapport analyserar vi konceptets relevans för den svenska försörjningsberedskapen och vilka förutsättningar som krävs för att det ska kunna implementeras. Trots att det kan verka tilltalande att börja med att göra en fullständig analys av samhällets behov och sedan bygga upp försörjningsberedskapen utifrån dem, konstaterar vi att det skulle ta många år innan en sådan analys är klar. Försörjningsberedskapen behöver börja byggas upp nu, och det går att börja i liten skala även innan hela behovsbilden är klar. Studiens resultat tyder på att flexibel beredskap skulle kunna ingå i försörjningsberedskapen som en åtgärd av flera. För att så ska ske behöver dock en rad olika förutsättningar uppfyllas, bland annat kopplade till behovet av förberedda planer, strukturer, beslutsvägar och (finansierade) avtal mellan offentliga och privata aktörer.