Ett år har förflutit sedan Sverige blev medlem i EU. Hur har medlemsskapet påverkat statliga myndiheters organisation och arbetsformer och hur har formerna för samordning mellan regering och förvaltningsmyndigheter utvecklats? Har den svenska förvaltningsmodellen visat sig ändamålsenlig i ett EU-perspektiv och vilka för- och nachdelar har den medfört i det praktiska arbetet? Statskontoret påbörjade under hösten 1995, på uppdrag av regeringen, en kartläggning och analys av detta. Samtliga centrala förvaltningsmyndigheter tillfrågades. Räddningsverket betonade i sitt enkätsvar att det ännu är för tidigt att utärdera effekterna av medlemsskapet på svensk statsförvaltning, men att det finns en tendens till ökad regel- och detaljstyrning. Helt klart råder en större tidspress. Tydligare styrsignaler från regering/departement inför deltagande i expertkommmittéer, arbetsgrupper under ministerrådet och kommittologikommittéer efterlystes också.