Det finns flera sätt att ljuga med bilder. Montage som förut gjordes med sax och klister görs snabbare och bättre i datorn. Men man behöver inte ändra bildens innehåll för att luras. En falsk bild kan vara arrangerad. Den kan också vara autentisk, men givits ett annat innehåll genom vilseledande rubriker och bildtexter. Elektronisk bildbehandling är på stark frammarsch. Ett färgdia är fortfarande tydligare än de elektroniska bilder som dagens videoteknik kan prestera. Men många moment när det gäller arkivering, bildöverföring och grafisk framställning görs idag snabbare, bättre och billigare med elektroniska system. I alla dessa moment kan bilden förändras. Inom film och video kan döda skådespelare bildruta för bildruta överföras från gamla filmer för att uppträda tillsammans med dagens artister. Pressetiken i Sverige kräver att tidningsbilder ska vara autentiska. I rapporten diskuteras etiken kring ett antal manipulerade bilder, med exempel även från svenska massmedier. Flera exempel är hämtade från krig. Dagens manipuleringsteknik kan mycket väl användas i psykologisk krigföring. Kommer vi att bli lurade och manipulerade med bilder som inte har med verkligheten att göra? Eller riskerar bilden - främst nyhetsbilden - att förlora sin trovärdighet som informationsbärare? Det är två av huvudfrågorna i studien.