Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Stora olyckor : skredet i Vagnhärad 23 maj 1997
Författare
Lindström Magnus, Edvardsson Mona
Utgivare
Räddningsverket (SRV)
Utgivningsår
1998
Sammanfattning Den 23 maj 1997 inträffade ett större lerskred i Vagnhärad, Södermanland. Fem hus drogs, helt eller delvis, med i skredet. Inga människor skadades allvarligt. Skredet hade föregåtts av mindre skred under drygt en veckas tid. Vissa förberedelser hade gjorts under veckan innan det större skredet: Räddningstjänsten förberedde organisationen inför ett eventuellt skred. Larmlista och ansvarsfördelning gjordes upp före insatsen. Tre hushåll evakuerades efter de mindre skreden. För ett hus beslutades om tillträdesförbud dygnet runt, medan de två andra endast nattetid. Geotekniker genomförde mätningar och beräkningar. Statens geotekniska institut, SGI, kopplades in. Den 22 maj påbörjades pumpning för att sänka grundvattentrycket men ingen verkan hann uppnås innan skredet gick. Ett mindre dike grävdes också för att avleda eventuellt regnvatten. Larmet om skredet kom klockan 00.59 den 23 maj och räddningstjänsten var snart på plats med 17 man. Evakueringen av de knappt 100 personerna i de 29 hus (senare 33 hus) som låg inom riskzonen gjordes inledningsvis till ett daghem i närheten. På morgonen transporterades de evakuerade till ett badhus där en krisgrupp upprättats. Under de närmaste dagarna evakuerades ägodelar ur alla utrymda hus och undersökningar gjordes av geotekniker. Räddningstjänstskedet varade till den 6 juni. Därefter beslutades om tillträdesförbud inom det avspärrade området genom en ny föreskrift: Länsstyrelsens i Södermanlands län föreskrifter 04FS 1997: 33 om tillträdesförbud inom skredområde i Vagnhärad, Trosa kommun. Den 2 juli redovisade geoteknikerna resultaten av de utredningar som gjorts efter skredet. De kom fram till att 28 av de 33 husen dömdes ut som bostäder och att förstärkningsåtgärder ska vidtagas. I efterhand kan det konstateras att räddningsinsatsen gick mycket bra. Detta tack vare en noggrann räddningsledning och väl genomtänkta beslut. Följande är värt att begrunda: Att föra dagbok vid större insatser är nödvändigt. En lista med telefonnummer till inblandade i insatsen måste finnas. Informationsansvariga utses i ett tidigt skede. En krisgruppsorganisation bör byggas upp där det finns en överkapacitet, för eventuella bortfall eller avlösning.