Sammanfattning Vad har man egentligen för nytta av statistik? Räddningsverkets arbete med att bygga upp en för svensk räddningstjänst gemensam insatsstatistik började med en annan fråga nämligen: Vad har man för nytta av räddningstjänsten? Bakgrunden till frågan var de nya ekonomiska förutsättningarna under 1990-talet för bland annat kommunerna, som tvingades skärpa kraven på att kunna visa resultat inom den offentliga sektorn. Inom kommunerna talades om privatisering av olika verksamheter och även räddningstjänsten var föremål för en sådan privatiseringsutredning. Hur ska man kunna visa nyttan av räddningstjänsten? Sedan början av 1990-talet har Räddningsverket genomfört en rad studier av nyttan och kostnaden med olika åtgärder för att höja säkerheten. Gemensamt för alla studierna är kravet på statistik och statistiska metoder. Den nödvändiga statistiken fanns inte i Sverige utan fick hämtas från Norge, USA, Kanada med flera länder. Resultaten jämfördes med de "öar" av statistik som då fanns i Sverige. Detta var en del av bakgrunden till tankarna på en ny statistikförsörjning. Den statistik som redovisas i den här årsrapporten är beskrivande till sin karaktär. Den redovisar hur många utryckningar som räddningstjänsten gjort under ett år och olika förhållanden kring utryckningarna. Den ger en bild av räddningstjänstens arbete. Den kanske mest intressanta frågan i sammanhanget är var och varför det uppstår bränder. Statistikens svar på den frågan kan ge upphov till tankar om vilka åtgärder som kan vara intressanta för att öka säkerheten. Med ett ettårigt material finns det vissa begränsade möjligheter att jämföra olika kommuner med varandra. Det kan dock vara vanskligt då vi inte vet särskilt mycket om de statiska variationerna mellan åren vare sig på riks- eller kommunnivå. För den typen av jämförelser krävs ett flerårigt material, eftersom vi då kan utforma olika nyckeltal som medger jämförelser mellan olika kommuner. Kraftiga avvikelser i något hänseende kan ge signal om att något kan behöva granskas närmare. Jämförelserna ger signaler, men förklarar i regel inte avvikelsen. Det kräver fortsatta analyser. Reaktionen på sådana jämförelser kan vara av typen; Varför avviker vår kommun så kraftigt från övriga jämförbara kommuner och rikssnittet? Detsamma gäller jämförelser över tiden med sig själv eller med andra. Vi får reaktioner av typen: Varför har insatser mot bostadsbränderna i vår kommun ökat så kraftigt jämfört med andra och riket? Vad kan vi göra åt det? I riskanalyser görs bedömningar av sannolikheten för olika typer av händelser och deras konsekvenser. Bedömningarna görs ofta utifrån de erfarenheter av verksamheten som respektive bedömare har.