Seminariearbete vid brandingenjörslinjen 1985-87, räddningsskolan Rosersberg. Erfarenheter av inträffade olyckor har visat att det finns brister i brandpersonalens skyddskläder, skriver författarna våren 1987. Seminarieuppgiften bygger på intervjuer och litteraturstudier. I första hand inriktar kompendiet sig på de kläder som används under larmdräkten, eftersom Tapani och Öhrn anser att det är hos dessa plagg de största briserna finns. Målet har varit att försöka påverka utformningen av underställen. Ett sätt att uppnå detta är att betrakta skyddsklädseln som en enhet, där såväl larmdräkt som underklädsel ingår. Krav bör därför ställas på att framtida anvisningar anpassas efter detta. Hög värmestrålning och konvektiv värme kräver hög termisk isolation, vilket medför högt vattenångmotstånd. Eftersom svettning är det enda sättet för brandmannen att reglera värmen i brandmiljön måste därför kraven på värmeskydd balanseras mot kraven på ventilation och komfort. Värmeskyddet bör byggas upp enligt flerskiktsprincipen, med luftiga plagg.