Javascript är disabled Dokumentsida - Bibliotek - MSB RIB
Något har hänt : Ryktet om en sovjetisk kärnkraftsolycka 3 febr 1988
Författare
Nohrstedt Stig-Arne, Sahlberg Dan-Erik
Utgivare
Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF)
Utgivningsår
1989-01
Kl 15.21 den 3 februari 1988 börjar larmsignalen ringa på TT-printrarna över hela landet. Samtidigt tänds lampan som indikerar att ett särskilt viktigt telegram har sänts ut, ett s k flash telegram. Inom några minuter var så gott som samtliga redaktioner i Sverige på språng för att få svar på frågan: Vad har hänt? Telegrammets innehåll var dramatiskt kort: "En kärnkraftsolycka har inträffat i Sovjetunionen ". Lyckligtvis visade det sig senare att meddelandet var falskt. Någon ny Tjernobylkatastrof hade inte skett, vare sig i Sovjetunionen eller någon annanstans. Men telegrammet startade en livlig aktivitet både inom medierna och inom de myndigheter och företag som ansvarar för räddningstjänst, strålskydd och kärnkraftsdrift. Under en period av några timmar vidtogs de första beredskapsåtgärderna som blir aktuella, om en verklig kärnkraftsolycka inträffar igen. Hur klarade beredskapsorganisationen detta prov, som ju kom helt oförutsett? Om det hade varit allvar, skulle man då ha lyckats undvika en informationskris liknande den som uppstod efter Tjernobyl? Förloppet blev ganska kortvarigt, och några uttömmande svar på sistnämnda fråga går inte att få utifrån erfarenheterna den 3 februari. Men i föreliggande rapport presenteras resultaten från en studie av hur medierna och myndigheterna reagerade på den falska nyheten om en kärnkraftsolycka. Och vissa indikationer på hur beredskapen skulle fungera i initialskedet efter en kärnkraftsolycka ger antagligen dessa resultat. Detta är en aspekt av beredskapen hur snabbt och adekvat reagerar de instanser som är ansvariga för skyddet i händelse av en olycka. En annan aspekt är informationssystemets känslighet för falska meddelanden. Hur kunde ryktet om en kärnkraftsolycka spridas ut? Vilka åtgärder vidtogs för att rätta till misstaget? Vad kan göras för att undvika denna typ av ryktesspridning i framtiden? Det är några av de frågor som man försöker besvara i den här undersökningen som genomförts på uppdrag av Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF). Abetet har bedrivits vid Högskolan i Örebro. I kap. 2 anges vissa teoretiska utgångspunkter för undersökningen. Den läsare som enbart är intresserad av resultaten kan utan problem gå direkt till kapitel 3 eller 4. Kap. 3 innehåller en kortbakgrundsbeskrivning om Tjernobylolyckans konsekvenser för Sverige med avseende på människors oro samt ansvars- och informationsproblem.