Det som är bra för brandsläckning är inte alltid bra för miljön. I fallet med haloner har deras långa nedbrytningstid i atmosfären och den stora potentialen som ozonnedbrytare gjort den extremt skadliga för ozonlagret i stratosfären. Det finns internationella överenskommelser om att fas ut halonerna. Utvecklingsländer står inför speciella problem när de ska skapa bra brandskydd och samtidigt minska sitt beroende av dessa släckmedel. Dessa fallstudier visar hur olika organisationer och länder har hanterat problemen. Alternativ redovisas och råd ges. Fallstudier berör flygsektorn, omhändertagande av halon, andra gasformiga släckmedel, halon i den militära sektorn, halon i Polen, halon som skydd av datautrustning, halonhantering vid skrotning av fartyg i Indien. Rapporten anger mer litteratur i ämnet. Vid genomläsningen framgår att en utfasningen ofta innebär att man går igenom hela brandskyddet mot att man tidigare litat för mycket på halonsystemen. Betydelsen av sektioneringar, otätheter, rutiner, brandbelastning mm har blivit tydligare. På inget sätt framgår att brandskyddet blir sämre av att fasa ut haloner.